- tis jan 16, 2007 15:38
#463759
Kom till BVC med sonen i Ergon idag och vår BVC-sköterska blev jättenyfiken. Hon frågade direkt vad det var för bärmojäng vi hade och hur den fungerade. Jag har aldrig burit D i någon bärmojäng när vi varit dit och det har inte blivit av att jag pratat med henne om det särskilt mycket - har nog nämnt det i förbifarten bara. När jag berättade att vi även bär i sjal blev hon ännu mer nyfiken och bad mig beskriva hur det går till. Det blev ett ingående samtal med mycket gestikulerande.
Får ta med mig sjalarna nästa gång!
Hon var så otroligt positiv till bärandet och sa flera gånger till min son att så där skulle alla barn ha det! Härlig inställning! Hon har visserligen alltid varit positivt inställd till hur vi har gjort med samsovning och snuttande på både dagar och nätter. När jag har berättat hur snuttig sonen är och att han fått sova bredvid och snutta på mig så mycket han har velat har hon hela tiden uppmuntrat oss och sagt att det är nog det han mår bäst av. Så länge vi själva orkar ska vi givetvis fortsätta har hon sagt.
Hennes kollega har inte riktigt samma mjuka inställning alla gånger. Träffade henne i somras då vår sköterska hade semester. Den andra sköterskan förordade visserligen amning helst upp till 2-3 år, men sa däremot bestämt att barn måste lära sig somna själva. Håller med om att det kan vara bra att kunna somna själv, men det beror ju också på personligheten - för vissa barn är närheten och tryggheten viktigare än att somna själv! När vi gick därifrån fick vi med oss en blå broschyr med vit text som vi skulle läsa och begrunda för somna själv måste han lära sig... Metoden gick ut på att lämna honom gråtande...
Som tur är var det inte vår sköterska detta, för hon har en helt annan inställning. Ska ta dit mina sjalar nästa gång, vilket är snart, och info om sjalbarn också! 

Hon var så otroligt positiv till bärandet och sa flera gånger till min son att så där skulle alla barn ha det! Härlig inställning! Hon har visserligen alltid varit positivt inställd till hur vi har gjort med samsovning och snuttande på både dagar och nätter. När jag har berättat hur snuttig sonen är och att han fått sova bredvid och snutta på mig så mycket han har velat har hon hela tiden uppmuntrat oss och sagt att det är nog det han mår bäst av. Så länge vi själva orkar ska vi givetvis fortsätta har hon sagt.
Hennes kollega har inte riktigt samma mjuka inställning alla gånger. Träffade henne i somras då vår sköterska hade semester. Den andra sköterskan förordade visserligen amning helst upp till 2-3 år, men sa däremot bestämt att barn måste lära sig somna själva. Håller med om att det kan vara bra att kunna somna själv, men det beror ju också på personligheten - för vissa barn är närheten och tryggheten viktigare än att somna själv! När vi gick därifrån fick vi med oss en blå broschyr med vit text som vi skulle läsa och begrunda för somna själv måste han lära sig... Metoden gick ut på att lämna honom gråtande...

