thowida skrev:esarina skrev:I det här fallet så antar jag att det är den gamla hoppen du tänker på? Man kan ju inte ha sjalar liggande bara för att de är gamla och finns få av, men om den är värd mer för någon annan i helt skick än den är för den som tänker slakta den så är det väl schyst att erbjuda möjligheten att köpa den i helt skick? Jag ser dock inget personligt ansvar för att bevara nån pool av rariteter.
Nja delvis den,men delvis så var jag ute efter en gammal Hoppe Nairobi och av två andra sjalbarnare fick jag till svar att jag har svårt att tänka mig att du kan få slakta min/någon av mina sjalar.. Därför undrar jag hur ni andra känner..
Jag tycker nog personligen att har jag sålt en sjal så är den borta och nya ägaren (ägarna) får göra vad de vill med den, men det verkar finnas flera med mer emotionella band till sjalarna än jag..
OK. Kairon jag är på väg att slakta var ju nästan ny och jag och maken pratade om det där, att det kanske är lättare att få tag på en sån till slakt än att komma över någons monetärt billigare men högt älskade bärdon. Kan också tänka mig att det är lättare med en sjal som blivit liggande hos någon en längre tid, så att den/de som hade den innan kanske inte bryr sig så mycket längre, och senaste ägaren inte känner så mycket för den.
Hoppas du får tag på en Nairobi utan emotionella band till sig!