- ons maj 04, 2011 00:18
#8397503
Jag bär väldigt sällan på rygg - önskar att jag var bättre på det för det är ju praktiskt att ha framsidan fri men idag konstaterade jag att fånigt nog har det här med att vilja behärska ryggbärande mycket handlat om något slags prestige från min sida tror jag, att avancerade sjalare bär på rygg och så är det bara, ju snarare desto bättre typ. 
I mitt fall har väl just den praktiska aspekten förtagits mycket av att det inte alls varit praktiskt för mig att knyta upp barnen, de älskar att dra ihop benen så att innerstycket hamnar typ i nacken, så jag har bara kunnat knyta omslutet kryss med knyt ovanför bröstet och det har inte varit särskilt komfortabelt heller faktiskt, jag vet aldrig var jag ska göra av händerna/armarna osv. I alla fall, nu väger mina barn inte jättemycket än, de är lite längre än 80 cm och väger runt 10 kg men än så länge har jag inget problem direkt av att ha dem på magen. Tvärtom faktiskt, idag gick jag 1 mil med en av dem på magen med alldeles utmärkt avlastning, trots att jag ett antal kilometer bar med barnets överkropp fri, dvs med armarna ute. Om jag burit honom på rygg hade jag dels haft problemet med att jag inte kunnat trycka in huvudet när han somnade, dels inte kunnat bära så länge eftersom han tröttnat på bristen på samspel efter ett tag. Är det bara jag som upplever de negativa aspekterna av ryggsjalande? Och är det bara jag som tycker att det är lite väl mycket hype kring just ryggsjalande, att äkta SB:are bär på rygg typ (ett resonemang som ju t ex verkar råda inne i "Vem var det jag såg"-forumet ) Sagt med glimten i ögat förstås. 
I mitt fall har väl just den praktiska aspekten förtagits mycket av att det inte alls varit praktiskt för mig att knyta upp barnen, de älskar att dra ihop benen så att innerstycket hamnar typ i nacken, så jag har bara kunnat knyta omslutet kryss med knyt ovanför bröstet och det har inte varit särskilt komfortabelt heller faktiskt, jag vet aldrig var jag ska göra av händerna/armarna osv. I alla fall, nu väger mina barn inte jättemycket än, de är lite längre än 80 cm och väger runt 10 kg men än så länge har jag inget problem direkt av att ha dem på magen. Tvärtom faktiskt, idag gick jag 1 mil med en av dem på magen med alldeles utmärkt avlastning, trots att jag ett antal kilometer bar med barnets överkropp fri, dvs med armarna ute. Om jag burit honom på rygg hade jag dels haft problemet med att jag inte kunnat trycka in huvudet när han somnade, dels inte kunnat bära så länge eftersom han tröttnat på bristen på samspel efter ett tag. Är det bara jag som upplever de negativa aspekterna av ryggsjalande? Och är det bara jag som tycker att det är lite väl mycket hype kring just ryggsjalande, att äkta SB:are bär på rygg typ (ett resonemang som ju t ex verkar råda inne i "Vem var det jag såg"-forumet ) Sagt med glimten i ögat förstås. 
Dvs har du hittills känt ett verkligt behov av ryggbärande?
Håller också med så klart om att det inte är så lätt att ha hand om två barn samtidigt när en sitter på magen - men lättare än att inte ha bärdon alls så klart, hehe. Jag brukar ta den bebis som inte sitter uppe på höften när jag har en i sjal på magen.
. Ändå säger folk då, men vad skönt för dig att ha honom i vagn, så att du får vila axlarna 
- By Anonymous
- By funshine