- mån feb 14, 2011 18:19
#8298812
Ja nu har jag varit mamma i fem fantastiska veckor och som jag skrivit i mina andra trådar så har jag fått ett litet barn som inte vill vara själv. Inte ligga och sova själv eller vara vaken ensam någonstans. Hon vill bli buren, ligga i famnen eller ha sovsällskap. Helt okej för oss. Vi hade redan köpt en sjal innan hon kom och även en bärtub, så vi hade tänkt att bära även om vi inte trodde vi skulle bära så mycket som vi gör nu. Iallafall tror vi att vår dotter behöver detta och att hon blir trygg och harmonisk av att få sina behov tillfredställda. Jag gissar att ni här på sidan tänker likadant ungefär. Men ALLA människor runtikring oss påpekar hur vi skämmer bort dottern. Hon kommer sova i vår säng tills hon blir åtta år och kräva att bli buren och vyssad jämt och vi ska akta oss så vi inte hamnar i det. Och att vi borde träna henne att ligga i vagnen inomhus, att hon måste vänja sig etc.. Någon har tillochmed sagt att vi vant henne med detta att bli buren, skämt bort henne alltså. Vi har ju en vagn och jo det vore praktiskt att kunna använda den också men aldrig i livet att vi tänker tvinga henne och låta henne ligga och skrika i onödan.. Hur svarar ni andra människor som tycker att ni skämmer bort era barn när ni bär dom hemma och ute? Och hur tänker ni?
Jag tänker nog att om vi bär henne mycket nu så kommer hon bli mer självständig och trygg än hon annars skulle blivit. Och jag tror inte att man kan skämma bort en liten bebis.. Fast jag blir ändå lite osäker och fundersam liksom. Så jag undrar lite hur ni tänker och resonerar.
Jag tänker nog att om vi bär henne mycket nu så kommer hon bli mer självständig och trygg än hon annars skulle blivit. Och jag tror inte att man kan skämma bort en liten bebis.. Fast jag blir ändå lite osäker och fundersam liksom. Så jag undrar lite hur ni tänker och resonerar.
