lotte skrev:Men; "Sverige" är en sen uppfinning, och om man istället ska prata om hur nordbor har hanterat sina barn så får man nog titta utifrån regioner. Och det har skiljt sig en hel del mellan regionerna. Och mellan sociala grupper. Och olika tidsperioder. "Bondesamhället" är inte alls så homogent som benämningen gärna vill förleda en till att tro, i själva verket finns det inte något som egentligen motsvarar det. Det förenklar bara vårt sätt att diskutera kring historien och ska inte tas för bokstavligt.
Precis! Om och hur man bar barn var säkert väldigt olika i olika delar av landet, precis som amning skiljde sig åt massor. I Norrland på 17-1800-talet t ex var det vanligt att man inte ammade alls eller väldigt lite, trots att barnadödligheten alltså blev enorm, vad jag förstår. Medan man i andra delar av landet ammade i flera år. Och jag tycker mig ha läst många skildringar (från Österbotten tex) av hur man lämnade små barn ensamma hemma hela dagar eller ännu längre (ibland med mycket olyckligt resultat), istället för att bära med sig dem. Medan i Dalarna bar man med sig barnen i sele och sina ställen bar man med sig dem i någon sorts bärvagga och hängde upp dem i ett träd medan man arbetade. Och på ytterligare andra ställen lämnade man dem hemma med någon äldre, mindre arbetsför person. Jag kan tänka mig att bruket att lämna småbarnen hemma ensamma kom ur bruket att lämna dem med någon, men så fanns det inte "någon", för att bygden var för glesbefolkad och för nyinflyttad - man hade inte tagit med sig den äldre generationen. Och man kom inte på hur man skulle kunna släpa med sig barnen, för det var ju inte så man gjorde. Eller så var det såpass stora småbarn att de inte hade varit nöjda med att bli burna hela tiden, men dit man skulle och arbeta var för farligt för krypande småttingar (myrslåtter t ex) och man var för få för att kunna hålla öga på dem på plats och då kändes det säkrare att tjudra dem på golvet i stugan.
- By EchoDrifterX