Bootstrap Framework 3.3.6

[Monique29]

Jag snubblade in på sjalbarn på nått vänster 2005 o då hade vi en babybjörn.

Gick på en sjalträff (språkcafet) när min flicka var strax under 1 månad och där hjälpte Sannasmamma mig med att knyta en blå babybundler jag köpt av Boadicea

Sannasmamma lärde mig knyta trikå och Apelsin vävd fin indio ros eller pärla som jag köpte av Sannasmamma o saknar än idag .
Den var den där speciella.
Sålde den till Boadicea förresten

[Jenny m. liten]

Jag tror jag har skrivit om det förut...

Det var i alla fall våren år 2000, vi hade en liten kille på c:a 15-16 månader på inskolning som skrek förtvivlat om man släppte ner honom på golvet. Så jag använde min halsduk både inne och ute, inte direkt som sjal - det var den alldeles för kort för, men som stöd och avlastning för armen när jag bar honom på höften.

2002 när min systerdotter föddes hade jag hittat ut på nätet och upptäckt att det faktiskt inte var jag som hittade på det där bärhjälpmedlet utan att det liksom fanns sådant på riktigt
Den sommaren och hösten bars hon visserligen bara runt i ett lakan som jag vikt till en väldigt tjock kortsjal och knutit efter beskrivningar jag hittat på internet.
Jag fick ett nytt inskolningsbarn som behövde bäras mycket och efter tips på fN om att långsjalar avlastade bättre så slaktade jag lakanet och sydde ihop det till en långsjal, sedan bar jag pojken i ett omslutet kryss på magen större delen av vårterminen tills han var redo att släppa mig.

När jag själv blev gravid 2005 fanns det liksom inget snack om att jag skulle ha något annat än sjal till bebisen så jag reggade mig här och fick kontakt med diddeldi; åkte hem till henne och köpte en Moby Wrap som jag först sov med så den skulle lukta mamma och sedan packade i BB-väskan. Benjamin sjalades första gången c:a ett dygn gammal på BB och bärs än i dag i sjal och sele tre år senare.

[norkmedoo]

vi har alltid burit mycket. och när jag med egna ögon såg en kvinna med barn i sjal visste jag vad jag skulle leta efter. trodde däremot, då vid tillfället (och som vi nu vet är felaktigt ), att det var för sent för ettåringen som knatade omkring i sommaren.
däremot låg en trikåsjal redo flera månader innan lillebror tittade ut... och efter en ringsjal till så hittade jag till sb och sedan dess har vi provat många fina sjalar och selar

jag önskar också att jag vetat om sjalar från början.

[Jenny m. liten]

Dementerar mitt ovanstående inlägg lite Jag letade upp inlägget jag skrev på fN i samband med inskolningen och det var visst inte förrän höstterminen 2003 som jag sydde långsjal, Inte för att det är särskilt viktigt men rätt får väl vara rätt .

[ninen]

Jag tror att mitt allra första möte med sjal var på Uppsala kortfilmfestival nång gång för länge länge sen. Den kvinnliga tyska regissören som pratade om sin film inför publiken efteråt hade en liten bebis i vävd långsjal. Jag minns att jag tyckte att det såg vackert ut och att jag reagerade på att bebisen inte skrek .

Nu har jag gjort likadant, talat inför folk med sovande knyte i sjal. Man kan ju hoppas att nån blev inspirerad.

[amani]

Jo det måste ha varit när jag reste till Tanzania, där barnvagnar inte existerar. Då tänkte jag att det såg så mysigt ut för barnet. Sedan såg jag några fina sjalar på en reggaefestival i tyskland. Då hade jag ingen tanke på barn men bestämde mig för att bära ev framtida barn
Sedan gifte jag ju mej med min man från Tanzania och han vet inget annat än att bebisar ska bli burna och sovas tillsammans med

[anna m]

vi har alltid burit mycket. och när jag med egna ögon såg en kvinna med barn i sjal visste jag vad jag skulle leta efter. trodde däremot, då vid tillfället (och som vi nu vet är felaktigt ), att det var för sent för ettåringen som knatade omkring i sommaren.
däremot låg en trikåsjal redo flera månader innan lillebror tittade ut... och efter en ringsjal till så hittade jag till sb och sedan dess har vi provat många fina sjalar och selar

jag önskar också att jag vetat om sjalar från början.

Hade inte Torsten haft sin autism hade jag provat med honom fast han var ett år också. Men jag kände starkt att det inte skulle fungera just då.

[vovvemor]

Innan Daga föddes letade vi och köpte vagn. Jag var dock itne nöjd, för jag insåg att några hundpromenader värda namnet kunde det ju inte bli med ett sådant åbäke, jag vill inte vara begränsad till tråkiga cykel- och gångvägar när jag promenerar med hund.

Så, jag insåg att bebisen måste bäras. Ganska snabbt insåg jag när jag surfade runt att det som lät bäst var sjal. Så efter en massa sjalbarnssurfande blev det en naturvit MobyWrap som jag provknöt nallar i på sommaren men när september kom och knoddan föddes vågade vi inte prova förrän hon var tre dagar ändå, hehe, vi vågade knappt hålla i den lilla ömtålingen ju - att knöla ner henne i en sjal kändes som överkurs.

Vagnen blev stående mesta tiden sedan den dagen och helt och hållet någon månad senare, men sälja den vågade vi ändå inte förrän den varit helt och hållet orörd förutom som sjalförvaring i ett halvår. Vagn måste man ju ha, liksom.

Första vävda köpte jag av Pjoger på tradera när Daga var tre månader - en Hoppe Madrid, första ringisen kom in i hushållet strax efter, första selen var en patapum och första MT:n sydde jag själv.

Eje var några timmar när han sjalades och båda barnen är heltidsburna sina första år, så man kan väl säga att jag blev lite fast för sjalarna ja.

[norkmedoo]

vi har alltid burit mycket. och när jag med egna ögon såg en kvinna med barn i sjal visste jag vad jag skulle leta efter. trodde däremot, då vid tillfället (och som vi nu vet är felaktigt ), att det var för sent för ettåringen som knatade omkring i sommaren.
däremot låg en trikåsjal redo flera månader innan lillebror tittade ut... och efter en ringsjal till så hittade jag till sb och sedan dess har vi provat många fina sjalar och selar

jag önskar också att jag vetat om sjalar från början.

Hade inte Torsten haft sin autism hade jag provat med honom fast han var ett år också. Men jag kände starkt att det inte skulle fungera just då.

jo, kan nog förstå det. storasyster fick sina första sjalturer när hon var två, då lillebror kunde bana väg för det, annars hade det nog inte blivit för henne.

[Alven]

De två första månaderna åkte David vagn som en vanlig bebis. Sen började han vägra. Tokvägra. Så jag köpte en babybjörn och bar honom i den när vi skulle ut, i två månader till. Sedan träffade jag en sjalförsäljare (Louise på Stellaris) som visade mig hur man knyter en Moby Wrap. Efter det blev vagnen inte mycket använd! Efter några månader kompletterade vi med Ergo, Stork, Hoppe, Bebina, Gås... osv. Ida är buren från start (eller ja, dag två eftersom hon föddes på kvällen så det var march i säng efter duschen på förlossningen).

[Johanna W]

Vi har två hundar och när jag var gravid såg jag med fasa på mammor/mattar som baxade runt på vagn och hund. Så jobbigt ville inte jag ha det! Även bortsett från hundarna hade jag en stark känsla av att jag ville kunna röra mig mer fritt än de föräldrar jag såg på stan med sina vagnar.

Sen hittade jag till Sjalbarn när jag surfade efter tygblöjor, och se där, där var ju lösningen! Köpte också min första sjal här, en begagnad mörkblå Moby Wrap.

Allra första gången jag hörde talas om Sjalbarn var i en tråd på Familjeliv, som handlade om folk som var besatta av vagnar och hade massor. Någon skrev ungefär "Det är ju inte bara vi som är materialistiska. Kolla på Sjalbarn, de alternativa mammorna där köper minst lika många sjalar som vi köper vagnar!" Men då fattade jag inte vad som menades med sjalar och varför man pratade om det i en tråd som handlade om barnvagnar, trodde det var nåt man skulle ha runt halsen.

[sagis]

Innan jag blev gravid med mitt första barn hade jag nog aldrig sett någon bära med sjal. Men när jag surfade runt på "väntabarnsajter" och såg bilder på sjalar tyckte jag det såg mysigt ut! Men jag vågade inte prova sjal (tänk så mycket tyyyyg!) Köpte en baby björn men sålde den igen när jag upptäckte att det gjorde ont i axlarna! Slog till med en Moby wrap när min dotter var 2 månader och därefter en Hoppe. Men sjalarna användes inte så mycket för S var nöjd med att ligga i vagnen.

Nu har jag fått mitt andra barn som vill bli buren HELA TIDEN Nu uppskattar jag sjalarna

[Jason]

Några månader före jag blev gravid med Hannes såg jag en av våra bekanta bära sin flicka i sjal och då bestämde jag mig för att det ska jag också göra med min bebis när jag får en. Det såg väldigt mysigt och bekvämt ut men också lite jobbigt när det var så mycket tyg.

Jag surfade in mig på sjalbarn och läste på om sjalbärande och blev övertygad om att min bebis ska bäras i sjal.

Det tog ändå till Hannes var tre månader innan jag köpte mig min babybundler men innan dess hade jag prövat med ett billigt trikåtyg för att vara säker på att jag inte slösar bort en massa pengar på något jag inte kommer att använda. Nåja sjalen var inköpt och vi började provknyta och trivdes bra med den! Senare lånade jag en vävd sjal av en vän som användes när Hannes blev lite större.

Nu inför andra barnet ligger det redan två sjalar och väntar på bebis förutom de jag bar Hannes i.

[eamane]

En i min klass på BM-utbildningen bar sin dotter i ringsjal och jag blev nyfiken och frågade lite om det. Sen hade anna m sjalvisning i stan några dagar innan jag födde Frida men jag orkade tyvärr inte åka in då
Men så hade jag turen att träffa Anso på patienthotellet när vi båda var nyförlösta och hennes David åkte Sino och det såg så mysigt ut och jag frågade och fick veta vägen hit När vi kommit hem och landat så reggade jag mej här och sen tog det väl inte så länge till innan första sjalen, en svart Moby, flyttade in

[Elflin]

Jag letade efter ett sätt att hantera Linus under medeltidsveckan, han orkade inte gå en hel dag på marknaden och gå till och från vårt boende som låg 3km från visby innerstad. Jag tycker att han är för stor för vagn, reagerar själv när stora barn sitter i vagnen hela tiden, och året innan hade han åkt vagn och det var bara jobbigt. Han var 5år precis när jag surfade runt efter något sätt att bära honom, har provat både bb och bärstol men trivdes inte med någon av dem. Snubblade in här och blev inbjuden till sjalträff hos jag71. Hon hjälpte mig att knyta upp Linus på ryggen i en hoppe och då var vi fast. Vi köpte en bit lendatyg och sydde en egen som användes flitigt under en period men sen blev det en egen hoppe som fortfarande används ganska flitigt. Linnea bor i sin nya sino men får väl antingen använda Linus panama när hon blir större eller så kanske jag måste köpa en ny sjal...

(Vi funderade ju på hur smart det var att köpa en sjal när Linus var 5år redan... fast vi har använt den så mycket och den har räddat så många situationer så den var väl värd sina pengar.)