Bootstrap Framework 3.3.6

[IaMia]

..men jag är som ovan sjalknytare orolig över att jag knyter barnet för tight intill kroppen och att barnet ska få alldeles för lite luft att andas då hon ligger tätt tätt intill med ansiktet mot min kropp...? Är jag ensam om denna rädsla? Finns det någon som kan stilla min rädsla med att säga att den är obefogad?

[Aelia]

Gå på en sjalträff om du har möjlighet så kan du få hjälp där

[Stark]

Gå på en sjalträff om du har möjlighet så kan du få hjälp där

Men skulle nog vilja säga att verkar barnet må bra (skriker inte mm) så är nog oron obefogad

[Tooka]

Gå på en sjalträff om du har möjlighet så kan du få hjälp där

Men skulle nog vilja säga att verkar barnet må bra (skriker inte mm) så är nog oron obefogad

...och jag har också tänkt tanken och gått och lyssnat efter andetag mm. .
Om du är orolig kontrollera att barnet har fria luftvägar, alltså att inget tyg eller likande täcker för både näsa och mun i detta fall. Och andas barnet och har det fin färg, alltså inte blå eller lila .

Kan tyckas överdirvet men det är de som är tecknen på dålig syresättning hos alla människor spädisar som gamla!

Men kolla som sagt gärna med några vana sjalbärare om du är orolig!

Lycka till!

[MammaTillFelicia]

jag var oxå ofta orolig för det när jag började bära. men som de andra säger så kommer den lilla/lille att klaga om det är jobbigt! men speciellt om min lilla sover och har tyget över huvudet brukar jag kolla emellanåt att han andas men det är nog mest för att jag är en hönsmamma men egentligen tror jag inte alls att man behöver oroa sig!

[belinda]

Jag var också orolig att han inte skulle få luft när jag bar min son som spädis. Han envisades alltid med att ligga med ansiktet slickat mot bröstkorgen och med näsborrarna i alla fall nästan helt hud mot hud eller hur jag ska säga. Jag fick böja mej framåt och försöka vända huvudet hela tiden

Det är ju bra om du kan knyta bebisen så högt upp du kan, för då har du bättre koll. Ovanför naveln ska rumpan vara i alla fall, ett bra riktmärke.

[Sofie]

Oh, ja! Jag oroade mig mycket i början och stannade och kollade andning stup i kvarten. Men sen kom jag ju på det där med färgen som Tooka nämnde, sen har jag också vant mig vid att han vill ligga som ett klister i urringningen
Jag tror du är lite hönsmamma så här i början men du kommer säkert att känna dig tryggare mycket snart tror jag