Bootstrap Framework 3.3.6

[Miamamman]

På väg till sjalträffen idag säger Hugo "Du ska bära mig". Jag tittar på honom och frågar "Driver du med mig?". Han har inte velat bli buren på ett halvår, jag är höggravid med ryggont och foglossningar och jag hade 3 kassar med grejer att släpa på.
Han framhärdar, vill bäras. Jaha "Men då måste du åka på min rygg i en ERGO" Ren tur att jag hade med mig något att bära i, brukar inte ha det eftersom han aldrig (trodde jag) vill bäras längre, men jag skulle ju visa nya enfärgade ERGO på träffen så jag hade en hel trave med mig. Han är betydligt snabbare än jag kan tilläggas, i det tillstånd jag är nu.
"Vill du åka ERGO på mammas rygg?" "JA!!!".
Jaha tänkte jag, få se om den räcker runt fortfarande. Packar upp en ny camel med enfärgat foder. Jo då, under magen med midjebältet, blev tom lite över. Justerade till axelremmar och bröstspänne så det skulle passa. Knäade och sa till H att hoppa upp. Upp kom han, men jag var tvungen att ta stöd mot bilen för att jag skulle ta mig upp från knähukande till stående (kände mig inte så stark och vältränad just då), hivade upp axelbanden över axlarna, kollade i bilrutan på spegelbilden och såg att jo då, sittdelen räckte upp över Hugos rumpa. Nätt och jämt. Studsade lite för att skaka ner honom så mycket det nu gick, justerade axelremmarna och knäppte bröstspännet. Lyfte upp mina 3 kassr och började gå. Känndes rätt ok faktiskt. När jag väl kom upp liksom. Rätt varm hann jag bli innan vi kom fram och visst kändes det skönt att släppa ner honom igen. Men det gick. Känner mig rätt nöjd. Inte gjorde det mer ont i fogar och rygg än att gå utan heller. Tror att kassarna gjorde mer än Hugo för det. Tyngden på honom kom så långt ner, under det onda, så det märktes knappt någon skillnad.
Men vältränad supermamma är man nog inte....

[Nova]

Det var inte illa!
Värsta packåsnan.
Tur att Ergon var med då, annars hade det blivit svårare.

Fast jag vet inte om jag skulle ha pallat med att vara höggravid, bära stort barn i sele, samt tre matkassar samtidigt.
En sann bravad!

[AnKa]

Hejjejösses vilken insats :!:

Jag kan se bravaden framför mig och känner i fogar och rygg hur det måste ha känts. Jag är en mamma av den hårda typen (när jag är gravid) och hade inte ställt upp på det kan jag avslöja så jag är superimponerad av din insats.

[liw]

Ja jag var ju iofs inte gravid men jag har gjort en liknande sak... Hade varit på stan med båda mina två (storebror gick och lilleman i ERGOn) och på vägen hem ramlar storebror när vi kliver på bussen och stukar till foten. Trodde att det skulle gå över tills vi kom hem men icke, han hade fortfarande ont... Vad göra??? Ett snabbt skifte på bushållplatsen. Upp med storebror (105 cm lång och 18,5 kg) på ryggen, lyft upp lillebror på ena armen och ta skötväskan på andra armen sen var det bara att bita ihop och gå Tack och lov för ERGOn!!! Utan den vet jag inte vad jag skulle ha gjort.