- tis apr 10, 2007 23:46
#585043
Det är konstigt att det verkar vara lite "smygigt" med sjal.
Min äldsta dotter var ett barn som krävde att alltid vara på armen. Jag änskar så att jag vetat om sjalens värld när jag var hemma med henne. Som de flesta andra så hade vi en babybjörn, men den användes mest när hon var liten bebis. Sen då?
När min kompis (bor 4,5 mil från oss) väntade sitt andra barn så berättade hon att hon funderade på sjal och vad hon hört om det. Det var första gången jag hörde talas om sjal. Hon köpte och provade och gillade den, speciellt vid matlagning. Kan ju säga att hon fick en vill-bli-buren-unge så då sprang hon fort till affären för hon mindes hur jag hade haft det.
Med tvillingarna så rekommenderade de redan på neo att använda sjal. Nu blev det aldrig att jag provade eftersom det blev isolering på rummet några dagar eftersom de befarade en magsjukesmitta på avdelningen. Kändes inte som någon mening att sjala när vi satt på vårt ytte-pytte-rum med barnen i knät eller tillsammans och gosade på sängen.
Dock när vi kom hem och upptäckte att de ville ha sällskap hela kvällarna, så skyndade jag mig att låna min väninnans trikåsjal. En blå baby bundler. Och visst fick jag tips om denna sida från ett annat forum AFF. Men jag tittade bara lite och sedan gick jag. Men sedan kunde jag inte släppa tanken. Surfade runt och blev mer sugen på en vävd sjal eller MT. Så till slut reggade jag mig. Och nu är jag fast!
Det jag egentligen ville komma till kommer nu, lite lång omväg men informationsrik.
När jag skaffat mig en lånad trikåsjal, en vävd sjal och en ringsjal på ingång, så började jag prata med vänner om detta. (Alltså inte att jag väntade att prata med folk efter att jag skaffat sjalarna, den första tiden pratade jag kanppt med någon eftersom de vänt på dygnet, så att jag redan hade tre sjalar var mer en slump). På väg till min första sjalträff i Örebro frågade jag en kompis om hon ville följa med. Vi lärde känna varandra när vi gick i samma föräldragrupp med våra förstfödda och nu är vi mammalediga samtidigt igen.
Då svarade hon att hon har både en vävd sjal och en ringsjal, och hon hade inhandlat dem när hon fick sitt första barn!!!
Ööööh! Jaha. Jodå, hon hade alltid haft med ringsjalen i en påse under vagnen när han ville upp när hon promenerade??? När då? Vi tog ofta promenader tillsammans när hon var i stan (bor på landet) och vi träffades en hel del, hemma hos varandra och på kyrkis plus pratade i telefonen. Och aldrig att hon nämnde denna sjal?!?! Tja det ska vara om hon bara använde den de första tre månaderna när vi satt hemma i varsin bubbla över sommaren. Men som jag pratat om mitt bärande och hon har aldrig ens nämnt den! Jag blev så förvånad.
Några veckor senare, beklagar sig en annan kompis om att hon har så ont i ryggen osv. Genast tipsar jag henne om att hon borde använda sjal. Ja, men jag har en säger hon genast. Öööh! Hon verkade också ha haft den med första tjejen. Hon tyckte dock inte att den var bra, så jag tyckte hon skulle byta till vävd, för tjejen börjar att bli rätt stor. Men då verkade hon helt förvånad, vavd sjal hade hon aldrig hört talas om.
Alltså jag trodde inte sjalande knappt existerade i vår stad. Men kanske är det så att det smygsjalas i hemmen, men ute använder alla vagn och de verkar inte direkt prata om det. Inte att de skäms, men inget som diskuteras. Så många fler använder sjal men visar sig aldrig med den. :idea:
Sedan verkar många känna till trikåsjalen, men inte vad som kommer efter...
Vad har ni andra för erfarenheter?
Min äldsta dotter var ett barn som krävde att alltid vara på armen. Jag änskar så att jag vetat om sjalens värld när jag var hemma med henne. Som de flesta andra så hade vi en babybjörn, men den användes mest när hon var liten bebis. Sen då?
När min kompis (bor 4,5 mil från oss) väntade sitt andra barn så berättade hon att hon funderade på sjal och vad hon hört om det. Det var första gången jag hörde talas om sjal. Hon köpte och provade och gillade den, speciellt vid matlagning. Kan ju säga att hon fick en vill-bli-buren-unge så då sprang hon fort till affären för hon mindes hur jag hade haft det.

Med tvillingarna så rekommenderade de redan på neo att använda sjal. Nu blev det aldrig att jag provade eftersom det blev isolering på rummet några dagar eftersom de befarade en magsjukesmitta på avdelningen. Kändes inte som någon mening att sjala när vi satt på vårt ytte-pytte-rum med barnen i knät eller tillsammans och gosade på sängen.
Dock när vi kom hem och upptäckte att de ville ha sällskap hela kvällarna, så skyndade jag mig att låna min väninnans trikåsjal. En blå baby bundler. Och visst fick jag tips om denna sida från ett annat forum AFF. Men jag tittade bara lite och sedan gick jag. Men sedan kunde jag inte släppa tanken. Surfade runt och blev mer sugen på en vävd sjal eller MT. Så till slut reggade jag mig. Och nu är jag fast!

Det jag egentligen ville komma till kommer nu, lite lång omväg men informationsrik.

När jag skaffat mig en lånad trikåsjal, en vävd sjal och en ringsjal på ingång, så började jag prata med vänner om detta. (Alltså inte att jag väntade att prata med folk efter att jag skaffat sjalarna, den första tiden pratade jag kanppt med någon eftersom de vänt på dygnet, så att jag redan hade tre sjalar var mer en slump). På väg till min första sjalträff i Örebro frågade jag en kompis om hon ville följa med. Vi lärde känna varandra när vi gick i samma föräldragrupp med våra förstfödda och nu är vi mammalediga samtidigt igen.
Då svarade hon att hon har både en vävd sjal och en ringsjal, och hon hade inhandlat dem när hon fick sitt första barn!!!


Några veckor senare, beklagar sig en annan kompis om att hon har så ont i ryggen osv. Genast tipsar jag henne om att hon borde använda sjal. Ja, men jag har en säger hon genast. Öööh! Hon verkade också ha haft den med första tjejen. Hon tyckte dock inte att den var bra, så jag tyckte hon skulle byta till vävd, för tjejen börjar att bli rätt stor. Men då verkade hon helt förvånad, vavd sjal hade hon aldrig hört talas om.
Alltså jag trodde inte sjalande knappt existerade i vår stad. Men kanske är det så att det smygsjalas i hemmen, men ute använder alla vagn och de verkar inte direkt prata om det. Inte att de skäms, men inget som diskuteras. Så många fler använder sjal men visar sig aldrig med den. :idea:
Sedan verkar många känna till trikåsjalen, men inte vad som kommer efter...
Vad har ni andra för erfarenheter?