Bootstrap Framework 3.3.6

[dunderdonnan]

Pratade med en kollega som är psykolog. Hon undrade hur länge jag tänker bära mitt barn i sjal, varpå jag svarade:
-"så länge han vill".
Då menade hon att jag riskerar att göra mitt barn ängsligt för att jag binder det för hårt till mig (symboliskt alltså). För att barnet inte får krypa, gå och upptäcka som han vill.
-"Men såklart får han gå om han vill", svarade jag och fortsatte:
-"jag tvingar ju inte honom att sitta i sjalen, han älskar det.
Men genom att jag undermedvetet visar att jag blir besviken när han vill kliva ur sjalen kan han ändå bli ängslig av det, tyckte hon.
Va? Jag håller verkligen inte med och tänker såklart bära honom i sjal så länge han vill. Men jag blev ändå besvärad av hennes kommentar.

[Lingling]

Det där låter ju dumt.

Men genom att jag undermedvetet visar att jag blir besviken när han vill kliva ur sjalen kan han ändå bli ängslig av det, tyckte hon.

det måste ju gälla med eller utan sjal, man kan säkert visa sig undermedvetet besviken och hämma barnet, när barnet vill gå egna vägar med eller utan sjal, det beror knappast på sjalen.
Det finns ju inget självklart med hennes "att-sats" heller för den delen.

[belinda]

Men grrrr vad irriterande! Och ännu mer irriterande när det bara borde vara att låta det rinna av en eftersom det är så urbota dumt resonerat
känner igen känslan...pyttsan, vad vet hon?

[annemi]

: : :

Det är väl samma om man bär i famnen då, eller?

[exiteme]

Ja, och enligt Freud, lider alla kvinnor av penisavund....

[tinaw]

Inte en barnpsykolog så, hoppas jag, eftersom den moderna barnpsykologin helt avvisar den typen av påståenden kring trygghetsbildning.

[Crappy]

Tror inte ett dugg på den teorin. Jag har burit båda mina barn i sjal och gör det fortfarande. Dag började gå när han var 9 månader, Stig när han var 8 månader. Mina grabbar är väldigt orädda av sig samtidigt självständiga och utåtriktade. De älskar att röra på sig. Tror inte att sjalen har hämnat deras utveckling snarare tvärtom.

...också nyfiken på vilken teori hon grundar de påstående på.

[dunderdonnan]

Hon hade tydligen också läst en studie om att barn som bärs på ryggen (som "i Afrika")får sämre anknytning till sina föräldrar än de som bärs på magen. Det låter egentligen rimligt, då man inte får samma blickkontakt osv. Men anknytningen sker iof tidigt och i början kanske man bär mer på magen.
Barn under ett år tyckte hon var väldigt bra att bära i sjal, men inte äldre barn...

[dunderdonnan]

Alla mina tre är burna mer än genomsnittet, inte i sjal, visserligen, men du menade kanske burna överhuvudstaget?

Hon menade burna överhuvudtaget, men särskilt i sjal, där de är fastbundna mot föräldern.

[Stark]

Hon hade tydligen också läst en studie om att barn som bärs på ryggen (som "i Afrika")får sämre anknytning till sina föräldrar än de som bärs på magen.

Och vilka andra barn jämför vi med? De som inte bärs alls? Var hamnar de i anknytningshierarkin (stavade jag rätt nu?)??????? Jag tror att har man två lika gamla barn där man bär det ena på magen och det andra på ryggen så får man inte lika bra kontakt med det barn som sitter på ryggen, men har man dessutom ett tredje barn som man aldrig bär vet jag inte vilket som mår sämst... Det på ryggen eller det på marken....

[Aelia]

[AnKa]

Hon hade tydligen också läst en studie om att barn som bärs på ryggen (som "i Afrika")får sämre anknytning till sina föräldrar än de som bärs på magen. Det låter egentligen rimligt, då man inte får samma blickkontakt osv. Men anknytningen sker iof tidigt och i början kanske man bär mer på magen.
Barn under ett år tyckte hon var väldigt bra att bära i sjal, men inte äldre barn...

Den studien skulle man vilja se, frågade du henne var hon läst det?

Och vad är det som händer när barnet fyller ett år som gör att det plötsligt blir skadligt att bära då? Jag tror inte att barn delar den uppfattningen Inte mina iallfall

[ninen]

Då menade hon att jag riskerar att göra mitt barn ängsligt för att jag binder det för hårt till mig (symboliskt alltså). För att barnet inte får krypa, gå och upptäcka som han vill.

Hon hade tydligen också läst en studie om att barn som bärs på ryggen (som "i Afrika")får sämre anknytning till sina föräldrar än de som bärs på magen. Det låter egentligen rimligt, då man inte får samma blickkontakt osv. Men anknytningen sker iof tidigt och i början kanske man bär mer på magen.
Barn under ett år tyckte hon var väldigt bra att bära i sjal, men inte äldre barn...

Hur fick hon ihop de här två grejerna? Låter lite motsägande tycker jag.

Ja, det låter helt klart som om hon hade bestämt sej hur det skulle vara. Hon har en tagg i ändan när det gäller sjalbärande helt enkelt, en del har ju det. Synd för dom och deras barn.

[lotte]

Jag har å andra sidan en väninna som är psykiatriker. Hon är en av mina starkaste anhängare av sjalbärandet. Eftersom jag har en dotter som är trygg och självsäker och som har burits alltid i alla sammanhang så ser min väninna det som ett bevis på fördelarna av bärandet.

[Clärchen]

Men genom att jag undermedvetet visar att jag blir besviken när han vill kliva ur sjalen kan han ändå bli ängslig av det, tyckte hon.

Vadå undermedvetet visar att du blir besviken?!?! Det problemet har väl inget med sjal att göra (om det nu skulle vara så), det är väl samma sak oavsett var man har barnet; på armen, i vagnen, i stol etc.

Hindrar man barnet från att utforska och visar att man tycker det är farligt kan de såklart bli ängsliga men sjal har iaf för mig varit en praktisk lösning för att inte "bryta" ryggen när mitt barn velat växla från att bli buren till att utforska världen. Han är idag inte det minsta ängslig utan trygg och naturligt avvaktande mot kontakt från främmande människor (om han inte sitter hos mamma och själv får ta kontakt - då säger han gärna hej till vem som helst)