Bootstrap Framework 3.3.6

[Frigg]

Om det finns något samband vet jag inte. Fast jag skulle gissa på att det är fler som ammar länge och bär i sjal än det är som bara bär i sjal.

Själv kommer jag att amma i minst 2 år. Burit i sjal har vi gjort sedan Ragnar var 3 månder. Kände inte till det här med bärsjalar innan, men gjorde några tappra men misslyckade försök med en babybjörnsele. Han är ett av de barn som inte ville ligga (eller sitta) i en vagn. Så utan sjalarna vet jag inte vad vi hade gjort.

Innan jag fick barn trodde jag att det vanligast var att amma tills barnen var 2 år. Så jag blev väldigt förvånad när folk ifrågasatte ammningen redan då Ragnar var runt 10månder.

[Cecilia]

Ja de flesta verkar ju göra det spontant. Nu har jag i alla fall pillat fram ur statistiken att barn födda 2004 som ammades vid 12 månaders ålder var 20% eller nästan i hela Sverige...regionala skillnader var stora. Statistik över bärande verkar knappt finnas..

Jag trodde inte att det förs någon officiell statistik på amningslängd? Socialstyrelsen samlar väl in nu - sedan 2004 eller 03?? - vid 9 månader? Tidigare var det bara hur många som ammade vid 6 månader som de statistikförde.

Sen vet jag att bvc ska föra in det i sin data, men trots att min bvc-sköterska är relativt duktig på amningsfrågor så slutade hon att fråga mig om amningen innan jag slutat amma. Statistiken torde lätt bli väldigt missvisande när man kollar de siffrorna, tyvärr. Många ammar ju, som man säger, i garderoben.

Jag är gärna med i din studie i alla fall! Jag har ammat länge och burit mycket, om än inte exklusivt.

Jag tror att det finns ett sambnd, och att det i många fall är ett medvetet val, att bärandet och ammandet kan vara en del av en större världsbild där man är mån om tex/och/eller/osv saker som närhet, anknytning, ursprunglighet osv... :idea:

[marybell]

Jo statistiken från socialstyrelsen verkar sträcka sig till 12 månader numera. Jag jobbar vidare...ska lämna in uppgiftens första del i februari sen göra enkätfrågorna. Tack alla intresserade!

Ja, är det inte skumt att så många "garderobsammar"? Det är verkligen synd med tanke på de enorma hälsoeffekter det finns vid amning. Och tänk alla som vill men inte kan amma? Jag fattar inte varför det ses som så underligt att amma ett äldre barn? Nu såg jag dokumentären om hon som ammade sin 7-åring och har en fråga till er som vill svara:
När anser ni att det är färdigammat? Jag menar var går gränsen? Något att klura på...jag funderar själv.

[thanisa]

Jag är gärna med och svarar så gott jag kan. Jag tror att det finns samband, om man tittar på större barn som ammas så tror jag att fler har blivit burna än i barngruppen totalt sett.

Själv passar jag inte riktigt in i din grupp. Vi skaffade inte sjal förrän dottern var 1 år. Innan bar vi i babybjörn eller använde vagnen. Den här gången användsinte vagn till Finn. <han har inte ammat länge men jag börjar känna av att många som har jämngamla barn som Finn nu försöker avsluta sin amning. Det har jag med, men för mig är det en tanke och jag känner att jag vill sluta amma dottern innan hon börjar skolan, så nästa sommar börjar vi avsluta hennes amning. Finns amningsperiod har förhoppningsvis just börjat...

[marybell]

Inna skolan börjar är ju en bra måttstock! Att jag inte tänkt på det! Tack för tipset.

[nickie]

Jag bar mest i sjal, men vi hade vagn. Lillan fick sova i vagnen när hon somnade "utanför" sjalen hemma. Hon har inte legat i liggdelen många gånger när vi varit ute, det är ju säkert! Dock har vi använt sittdelen dessto mer.
Hon helammade inte mer än till ca 5 mån, men åt ändå mestadels tuttesnutt till ca 8 mån. Därefter har hon nattsnuttat och ibland dagsnuttat fram till ca 14 mån. Då sa jag ifrån om dagsnuttandet. Vid 15 mån bestämde jag att det fick va nog med nattsnuttandet, vi sover bättre om hon låter bli att snutta. Men fortfarande får hon snutta lite på kvällen, efter pyjamiseringen, men innan hon lägger sig. Hon somnar gärna vid bröstet fortfarande. Kvällssnuttandet får fortsätta åtminstone till hon är två, om hon inte lessnar före det.

Storasyster hade problem med ammandet, så hon slutade redan vid 9 mån. O va glad jag var över det då! Antar jag kompenserar det nu med lillasyster. Storasyster hade inte sjal o gillade sin vagn.

Min bästa kompis, som burit mycket i B-björn-sele, slutade amma vid ca 9-10 mån. Hon tycker det är äckligt att min tös får snutta fortfarande. För henne är det definitivt stopp när barna börjar slita o dra i mammas kläder för att få snutta.

[Helena]

För oss fanns det nog inget samband. Jag bar inte Marek (visste inte om bärsjalar) och ammade tills han var två (sen blev jag gravid och ville sluta).
Miles bar jag (hade vagn lite i början) och han ammade jag tills han blev två och ett halvt, då jag blev gravid.

Jag tycker inte om att amma när jag är gravid och slutar pga det. Det kan hända att Saga kommer amma längre, men det kommer nog enbart bero på att hon mycket troligt är mitt sista barn.

En intressant sak tycker jag är lite annars hur man ammar. Jag har en kompis som ammat i sjal jämt, alltså i långsjal redan då bebisen var nyfödd, bebisen satt upprätt. Jag ammar inte i sjal, utan måste ta ut Saga först. Så Saga har ju inte riktigt haft så nära till bröstet, som min kompis bebis, som liksom kunde amma helt fritt. Men nu är Saga inte så intresserad av att amma konstant heller, men jag vet inte om det beror på henne eller på att jag inte tycker det är bekvämt att amma i långsjal när jag är ute och går, jag är kort och hon hamnar för högt upp. Så ur den synpunkten kan man ju amma på olika vis också. Det är klart att jag försöker amma så fort jag kan ifall Saga blir hungrig, men är vi ute och går med sjal, funkar det inte, då får hon vänta den stund.

[Cecilia]

Jag tror att det finns ett sambnd, och att det i många fall är ett medvetet val, att bärandet och ammandet kan vara en del av en större världsbild där man är mån om tex/och/eller/osv saker som närhet, anknytning, ursprunglighet osv... :idea:

Jag kanske ska tillägga att det förstås kan vara omedvetet likaväl som medvetet!

[keramikkarin]

Jag stämmer in på din målgrupp. Idun har burits från dag ett (vi fick en del roliga kommentarer på BB!), och jag ammar henne helt fritt och vill göra det länge än. Vi samsover och EC-ar osv.
Jag tror också att bärande mammor har valt ett annat alternativ än vagnen- och är mer intresserade av andra val. AP ligger nära till hands!
Det vore intressant att se hur olika mammor ammar som långtidsammar. Några reglerar, dvs. begränsar amningen, andra ammar fortfarande fritt. Amningem kan ju se väldigt olika ut om man jämför en grupp ammande 2-åringar t.ex.

[Cecilia]

Det vore intressant att se hur olika mammor ammar som långtidsammar. Några reglerar, dvs. begränsar amningen, andra ammar fortfarande fritt. Amningem kan ju se väldigt olika ut om man jämför en grupp ammande 2-åringar t.ex.

Ja, det vore spännande! Det är stor skillnad bara mellan mina döttrar när jag jämför i samma ålder, Tindra ammar nästan lika mycket på ett dygn som Juni gjorde på en vecka. Nej, inte riktigt, men nått åt det hållet.

[Veronikak]

För oss fanns det nog inget samband.

Nej, sambandet gäller förstås inte lika mycket inom en familj. Du skulle kanske ha burit om du bara kände till det, så sedan när du kände till det så bar du. Det som gör sambandet (om det finns) är nog föräldrarnas åsikter, om de tycker att mycket närhet (inklusive bärande och ammande om det funkar) är bra eller om det bara skämmer bort. Du tillhörde troligen närhet-är-bra-gruppen även innan du kom att tänka på sjalbärande.

[Cecilia]

För oss fanns det nog inget samband.

Nej, sambandet gäller förstås inte lika mycket inom en familj. Du skulle kanske ha burit om du bara kände till det, så sedan när du kände till det så bar du. Det som gör sambandet (om det finns) är nog föräldrarnas åsikter, om de tycker att mycket närhet (inklusive bärande och ammande om det funkar) är bra eller om det bara skämmer bort. Du tillhörde troligen närhet-är-bra-gruppen även innan du kom att tänka på sjalbärande.

fast om jag får lägga mig i nu igen så uppfattar jag det som att det är ett samband. "Närhet-är-bra-gruppen" ser jag just som det som är sambandet, liksom. Och då passar du väl in också Helena, och har både burit och ammat länge? När jag läser ditt inlägg så uppfattar jag i alla fall ett samband - det må vara rätt eller fel.

[Veronikak]

Nej, sambandet gäller förstås inte lika mycket inom en familj. blablabla

fast om jag får lägga mig i nu igen så uppfattar jag det som att det är ett samband. "Närhet-är-bra-gruppen" ser jag just som det som är sambandet, liksom.

Ja, jag trodde att det var typ det jag skrev...

[solanna]

Jag tror helt klart att det finns ett samband, inte minst för att AP-föräldrastilen som många här använder i mer eller mindre utsträckning inspirerar till att både amma länge, bära mycket och samsova. Huruvida det finns en omedveten koppling, alltså att man kommer på att både bära och amma, alldeles av sig själv tror jag är svårare att säga, men det skulle inte förvåna mig. Närhetstörstande barn är ju ofta inkörtporten till AP, dvs barn som inte vill ligga i vagnen och inte accepterar bröstsubstitut som nappar, nappflaskor eller snuttar. Är man då lyhörd som förälder så anammar man ju ofta hela kitet med bärande, långtidsammande, samsovande etc.

Själv bar jag min äldsta son mest i BB-sele och senare på en hipseat och i en sutemisele. Jag ammade honom till att han var 2 år och 3 månader då jag blev gravid med tvåan och fick otroligt ömma bröst. Tvåan har fått åka sjal från första dygnet och ammas fortfarande helt fritt och min plan är minst två års amning lite beroende på hur saker och ting faller sig.

[Cecilia]

Nej, sambandet gäller förstås inte lika mycket inom en familj. blablabla

fast om jag får lägga mig i nu igen så uppfattar jag det som att det är ett samband. "Närhet-är-bra-gruppen" ser jag just som det som är sambandet, liksom.

Ja, jag trodde att det var typ det jag skrev...

Ja, det var ju det du skrev. :idea: Förlåt, jag är visst lite förvirrad! Och jag tänkte ju som du.

Det jag menade var egentligen att jag skulle ha svarat på Helenas inlägg. *virrhöna*