Bootstrap Framework 3.3.6

[Gullan]

Ni som känner nån med prematur, kolla in den här sidan... på engelska förstås... men det var så mycket sött!
http://project-angel-kisses.150m.com/1m ... terns.html

[Siena]

oj vilka pyttiga grejor! Och vilken pyttig liten bebis hon som gjort sidan hade!

[Gullan]

Jag vet! Det var så sött, men sorgligt också... Det finns en virkad begravningsdress Men jag väljer att titta på de andra söta sakerna. Har länge haft funderingar på att sticka mössor och koftor av restgarn och skänka till sjukhuset. Bara för att jag är så tacksam för mina friska fullgångna barn. När jag fick Emil delade jag skötrum/Dusch med en tjej som hade en bebis på prematuren, född i v 32.

[Siena]

Jag vet! Det var så sött, men sorgligt också... Det finns en virkad begravningsdress Men jag väljer att titta på de andra söta sakerna. Har länge haft funderingar på att sticka mössor och koftor av restgarn och skänka till sjukhuset. Bara för att jag är så tacksam för mina friska fullgångna barn. När jag fick Emil delade jag skötrum/Dusch med en tjej som hade en bebis på prematuren, född i v 32.

Vilken bra idé att göra med restgarnerna!

Jag fylldes också av tacksamhet för jag fick bära Ruben hela tiden ut, när jag var inne på sidan. Men som tur var, missade jag begravningsdressen. Usch, jag kan inte tänka mig att kunna uppbringa den styrkan, att virka en dress till mitt barns begravning. Ryser av bara tanken på att behöva gå igenom en sådan tragedi.

Bekanta till mig fick sin dotter i v. 30 pga havandeskapsförgiftning. Väldigt läskigt och det var rätt så kritiskt ganska länge, men nu är det en stor och framåt tjej på 4 år! Första påskkortet togs när hon var precis hemkommen och det föreställer lilla E liggandes i ett sånt där stort påskägg och hon fick rum med hela sin lilla kropp i det utan problem! Och då var hon ändå så pass stor att hon fick komma hem!

[mejamy]

Länken funkar inte för mig

[tinaw]

Inte för mig heller

[Helen]

Jag kan tänka mig att det är en fin bearbetning av sorgen när man sitter där och virkar begravningsdressen. Man får göra något åt sitt barn, man kan ju aldrig skänka sitt barn något sedan ( i fysiska saker)
Man ångrar aldrig det man gör för sitt barn, bara det man inte gör...

[tinaw]

Jag kan tänka mig att det är en fin bearbetning av sorgen när man sitter där och virkar begravningsdressen. Man får göra något åt sitt barn, man kan ju aldrig skänka sitt barn något sedan ( i fysiska saker)
Man ångrar aldrig det man gör för sitt barn, bara det man inte gör...

Ja, jag håller med!

[Gullan]

Helen Jag kan tänka mig att det är en fin bearbetning av sorgen när man sitter där och virkar begravningsdressen. Man får göra något åt sitt barn, man kan ju aldrig skänka sitt barn något sedan ( i fysiska saker)
Man ångrar aldrig det man gör för sitt barn, bara det man inte gör...

Precis så tänkte jag också... Mina änglar har ju gått redan innan de "blivit" riktigt verkliga... jag har sett dem på UL som en liten prick med antydan till hjärta... sen har de kommit ut efter nån vecka Jag har sörjt, men ingen annan vet ju om att de riktigt funnits. Men för mig, och min man, har de ju verkligen varit verkliga. Prematurer ligger mig varmt om hjärtat och jag gläds med varje förälder som får uppleva att det går bra, lika mycket sörjer jag med dem som det inte går lika bra för. Det är ju barn, även om de kommer som en härlig liten ängel som man får se bara några minuter innan de vänder om... *oj, nu börjar jag gråta igen* dumma hormoner.... Därför lade jag ut länken, ska se om den fungerar snart igen...

[Gullan]

Ja, här finns det också....
http://home.inreach.com/marthac/preem.html

[tinaw]

Jag började surfa runt och hittade det här, mönster på prematurdockor, för att kunna visa storlek men även prova kläder etc. Vill ha! Det är ju så här de ser ut, inte som små mini-nyfödda...



http://dollnetmarket.com/shop/product.p ... t=6&page=1