Bootstrap Framework 3.3.6

[schmut]

en vän från en kultur där man bär mycket påpekade en sak som fick mig att skämmas ögonen ur sig:

man bär ofta i vissa länder och kulturer för att man inte har något annat val.
man är fattig och måste arbeta för brödfödan utanför hemmet.

(man har inte eget vatten, egen el etc)

[schmut]

däremot känner jag inte igen mig i din beskrivning av Norden och kvinnor.
arbeta på åkrarna och gården har även kvinnor gjort. att bara sitta hemma med textilarbete har nog varit få förunnat.

däremot tror jag att vi pga vädret oftare haft barn inomhus och inomhus finns inte lika många naturliga fiender som utomhus, så vi har inte behövt bära dem.

[Fenomena]

Jag är inte historiker men jag känner inte heller igen mig i din beskrivning. J
Jag spekulerar lite emot bakgrund av vad jag tror mig ha läst. I Sverige har väl kvinnorna länge haft hela gården som sitt ansvar? Vatten, eldning, djurskötsel, mathållning, textiler, tvätt osv? Matmor hade nycklarna till alla viktiga förråd mm. Småbarnen/spädbarnen, de som inte kunde vara ute när det var för kallt enl din tanke, sköttes mycket av åldringarna (tänker jag mig). Innan medeltiden var arbetet rel jämlikt fördelat, även efter så kunde man nog inte avvara kvinnor som arbetskraft, utan det var nog mest som sagt de icke arbetsföra gamlingarna som fick sitte inne med spädbarnen.

[Auroratiger]

Jo, visst har kvinnorna arbetat ute här också, med alla möjliga sysslor runt om på gården - höbärgning, skinnberedning, ölbryggning, slakt, whatever. Och nog har man burit:
http://www.sjalbarn.se/data/forum/viewt ... skinnb%F6g

[Pruttisens mamma]

Jo men visst har vi burit här med. Fast då var det inte just sjal som var på ropet. Läste någonstans att man knutit upp med bredare tyg remsor typ rep liknande på ryggen. Lite tibetans knyt såg det ut som på bilderna i texten. Sen har man väl haft barnen i olika bärstols liknande näver korgar mm.

[Upia]

Det känns som att hela europa inte har burit barn det senaste seklet men det tror jag beror på att barnsköterska och barnvagnar har varit en statussymbol.

Tidigare tror jag definitivt att barnen har burits men att det kanske inte avbildats och då är det svårt att veta hur det har gått till. Vanliga kvinnors vardagssysslor har nog inte varit så intressant att dokumentera enligt de som höll på med det.

[schmut]

Jo, jag antar att ni har rätt... Men IDAG är vi väl ändå en icke bärande kultur, håller ni inte med om det? Och när slutade vi i så fall att bära - och varför? Är det i samma veva som den schemalagda amningen och allt det där... Jag tänker att dessa tankar inte kom ur tomma luften, utan att det redan fanns en attityd i vår kultur som gjorde att resonemnag som tex "det är bra att skrika, för det stärker lungorna" får fäste?

I Tanzania, där jag är uppvuxen, är det liksom aldrig tal om att försöka avleda, vagga, testa en stund i bara famnen, gå omkring över axeln en stund - och SEN när inget annat hjälper och man börjar bli trött i armarna, knyta upp i sjalen. Man knyter upp på en gång, vid första gnäll. Jag upplever inte att vi har samma automatiska bär-beteende här i Sverige. (Och med "vi" menar jag gemene man.)

ibland får jag för mig att vi lätt lever med Tintin-i-Kongo föreställningen där alla andra kulturer lever så som vi sett i gamla National Geographics tidningar.
jag har träffat på folk från såväl Mexico som Thailand som varit helt förvånade över att det där konstiga jag haft på mig (rebozo alternativt en mei tai) varit från deras egna hemland.

vad jag vill ha sagt är - kan inte sjalandet i 'andra kulturer' år 2007 egentligen vara lite som våra trätofflor/knätoffsar? något som förknippas starkt med landet/landen men som egentligen inte är så vanligt längre?

[Auroratiger]

Jo, jag antar att ni har rätt... Men IDAG är vi väl ändå en icke bärande kultur, håller ni inte med om det? Och när slutade vi i så fall att bära - och varför? Är det i samma veva som den schemalagda amningen och allt det där...

Jag gissar (är inte heller historiker...) att det någon gång blev en statusgrej. Fint folk hade barnvagn och barnsköterska, vanligt folk apade efter (åtminstone) med barnvagn så fort de fick råd. Men när... ja, någon gång under 1800-1900-talet gissar jag.

[annalys]

Fast alla barn kräver ju inte att bli burna? De flesta här på sjalbarn gillar ju att bära rent allmänt, men om barnet är lika nöjt på golvet som i vaggan som i sängen som i famnen är det ju ändå många tillfällen då det är mycket enklare att inte kånka runt det? Själv föredrar jag sedan ett tag att sitta med barn i knät när de vill ha närhet, även om de gärna vill att jag bär runt dem. Det blir tungt att bära helt enkelt. Men det jag förlorar är förstås viss muskelträning - fast kanske även förslitningar?

[zero.sara]

Jag tror också att det med vagn blev en slags statuspryl dom rika hade och sedan dom andra härmade. En vagn är ju inget man har med sig ut på en åker i första taget (belive me, jag har provat att köra på åker ) Förr (i bondesamhället) var ju kvinnorna ute och mjölkade och ordnade på gården eller åkern, då fick nog barnen snällt följa med och säkert bar man dem på något vis (precis som det fortfarande är i vissa delar av världen). Men visst kanske fanns också den äldre generationen nära på ett annat vis, ofta bodde man väl tillsammans och farmor/ mormor kunde hjälpa till att ta hand om de små. Och när det fanns större syskon fick väl även dom hjälpa till.
Samer hör till urbefolkningen och de bär/bar ju sina barn. Kan det inte ha lite med nomad alt bofast som skillnad också. Nomader har ett större behov av ha anordningar för att bära sina barn för ha händerna fria till annat. De förflyttar sig mellan punkt A och B medan en bofast befolkning håller sig runt punkt A mest hela tiden

[lotte]

Jag är arkeolog och har läst en del etnologi men är inte historiker. Men spekulera står alla fritt, och i en sådan här sak är det dessutom lite dåligt med dokumentationen och sammanställningen. Kanske ett gyllene uppsatsämne..?

Men; "Sverige" är en sen uppfinning, och om man istället ska prata om hur nordbor har hanterat sina barn så får man nog titta utifrån regioner. Och det har skiljt sig en hel del mellan regionerna. Och mellan sociala grupper. Och olika tidsperioder. "Bondesamhället" är inte alls så homogent som benämningen gärna vill förleda en till att tro, i själva verket finns det inte något som egentligen motsvarar det. Det förenklar bara vårt sätt att diskutera kring historien och ska inte tas för bokstavligt.

En fundamental förändring för hela Norden är kristendomens införande som kom att ändra hela samhällsstrukturen och i detalj styra inte minst kvinnors liv. Den införs också just för att man bättre ska kunna kontrollera en större befolkning. En annan enorm förändring är industrialismen som vänder upp och ner på samhällena - igen.

Det du är inne på handlar sannolikt om en ganska sen syn, kanske ett par århundraden sedan, och främst i städer, dvs ett mode bland "civiliserade" människor. Det var modernt en gång i tiden att ha barnvagn, precis som att fostra sina barn enligt den tidens modernaste rön (klema inte bort ditt barn) - som för mig idag känns sjuka och som möjligen för en 17tals kvinna i Blekinge hade varit lika främmande. Men det som var mode för en generation blir lätt en absolut sanning när nästa generation ska fostras.

Beklagar om du får en flummig respons på din fråga, men jag har 40 graders feber och har egentligen inte vid datorn att göra.

[Sara med alla barnen]

Jag tror att det har med tillgång till "lyx" att göra. Välfärd alltså. Och nuförtiden är det väl ren och skär köphysteri helt enkelt. Man handlar utifrån hypotetiska behov, inte upplevda behov.

Klart att det skulle vara enklare att slå med lie ute på fältet om man promenerade dit på en asfalterad gångväg och sen placerade vagnen med det sovande barnet i skuggan, jämte de andra vagnarna

måste skriva mer Undrar vad Luther har med saken att göra? (Gamla tidens) kyrkas syn på kroppen, närhet och njutning. Föreställningar om vad som skiljer människan från djuren osv osv... Bara en tanke som dök upp.

[Bello]

Jo, visst har kvinnorna arbetat ute här också, med alla möjliga sysslor runt om på gården - höbärgning, skinnberedning, ölbryggning, slakt, whatever. Och nog har man burit:
http://www.sjalbarn.se/data/forum/viewt ... skinnb%F6g

Satt precis och tänkte på den "selen/påsen"
undrade var jag skulle kunna hitta den............så läste jag ditt inlägg. Tack för hjälpen!

[Veronikak]

Men; "Sverige" är en sen uppfinning, och om man istället ska prata om hur nordbor har hanterat sina barn så får man nog titta utifrån regioner. Och det har skiljt sig en hel del mellan regionerna. Och mellan sociala grupper. Och olika tidsperioder. "Bondesamhället" är inte alls så homogent som benämningen gärna vill förleda en till att tro, i själva verket finns det inte något som egentligen motsvarar det. Det förenklar bara vårt sätt att diskutera kring historien och ska inte tas för bokstavligt.

Precis! Om och hur man bar barn var säkert väldigt olika i olika delar av landet, precis som amning skiljde sig åt massor. I Norrland på 17-1800-talet t ex var det vanligt att man inte ammade alls eller väldigt lite, trots att barnadödligheten alltså blev enorm, vad jag förstår. Medan man i andra delar av landet ammade i flera år. Och jag tycker mig ha läst många skildringar (från Österbotten tex) av hur man lämnade små barn ensamma hemma hela dagar eller ännu längre (ibland med mycket olyckligt resultat), istället för att bära med sig dem. Medan i Dalarna bar man med sig barnen i sele och sina ställen bar man med sig dem i någon sorts bärvagga och hängde upp dem i ett träd medan man arbetade. Och på ytterligare andra ställen lämnade man dem hemma med någon äldre, mindre arbetsför person. Jag kan tänka mig att bruket att lämna småbarnen hemma ensamma kom ur bruket att lämna dem med någon, men så fanns det inte "någon", för att bygden var för glesbefolkad och för nyinflyttad - man hade inte tagit med sig den äldre generationen. Och man kom inte på hur man skulle kunna släpa med sig barnen, för det var ju inte så man gjorde. Eller så var det såpass stora småbarn att de inte hade varit nöjda med att bli burna hela tiden, men dit man skulle och arbeta var för farligt för krypande småttingar (myrslåtter t ex) och man var för få för att kunna hålla öga på dem på plats och då kändes det säkrare att tjudra dem på golvet i stugan.