Bootstrap Framework 3.3.6

[Sofie]

Jag tror inte du gör fel för att hon skriker! Det dröjer några månader tycker jag innan de små uppskattar att sitta vakna i sjalen längre stunder.

Men helt klar gör du rätt när hon skriker!
Om hon vaknar och skriker vill hon säkert upp. Om hon skriker när du satt i henne och hon tystnar/somnar efter en kort stund så var det säker rätt också då!

[Cisco]

Jag tror inte du gör fel för att hon skriker! Det dröjer några månader tycker jag innan de små uppskattar att sitta vakna i sjalen längre stunder.

Men helt klar gör du rätt när hon skriker!
Om hon vaknar och skriker vill hon säkert upp. Om hon skriker när du satt i henne och hon tystnar/somnar efter en kort stund så var det säker rätt också då!

Åh, tack för att du så snabbt lugnar en orolig nybörjare! Det är för kul, och lärorikt, med detta forum!

[Sanna81]

Min dotter gick inte heller att ha särskilt mycket i sjalen som vaken, men eftersom det var ett av få sätt att söva henne på (och det enda att komma utanför dörren) så knöt vi ändå fast henne för att söva- trots att hon ofta skrek till en början. Hon skrek också oftast när hon vaknade, så det var ett väldigt pusslande när man skulle någonstans så att man skulle ha hunnit fram innan hon vaknade så att man kunde ta ut henne med en gång då.

Det blev lättare när hon blev större, och kunde sitta och se sig omkring mer, och ha armarna utanför. Då gick det att ha henne i sjalen vaken också.

För mig låter det alltså helt normalt. Jobbigt med skrik, men inte ditt fel direkt.

[dolvis]

Min dotter gick inte heller att ha särskilt mycket i sjalen som vaken, men eftersom det var ett av få sätt att söva henne på (och det enda att komma utanför dörren) så knöt vi ändå fast henne för att söva- trots att hon ofta skrek till en början. Hon skrek också oftast när hon vaknade, så det var ett väldigt pusslande när man skulle någonstans så att man skulle ha hunnit fram innan hon vaknade så att man kunde ta ut henne med en gång då.

Så här gjorde vi med - fast det funkade inte att söva så om hon inte redan nästan sov.

Jag tror inte du gör fel för att hon skriker! Det dröjer några månader tycker jag innan de små uppskattar att sitta vakna i sjalen längre stunder.

Men helt klar gör du rätt när hon skriker!
Om hon vaknar och skriker vill hon säkert upp. Om hon skriker när du satt i henne och hon tystnar/somnar efter en kort stund så var det säker rätt också då!

Håller med om detta med!

[Enid]

Hm, ännu fler följdfrågor! Hm, tror att de kommer sig av min osäkerhet med sjalen...

Om inte dottern sover när jag stoppar henne i sjalen, så börjar ofta bärandet med skrik för att sedan tystna... Gör jag fel??

När hon vaknar, vaknar hon och gallskriker och kräver att komma upp på en gång... Mellan detta sussar hon jättegott... Gör era barn så? Jag blir då livrädd när hon gallskriker så och tänker att jag gör helt fel....

Usch, gör jag helt fel eller är det någon som känner igen sig?

Du reagerar på hennes signaler när du tar upp henne direkt och det är bra. Kan hon somna lugnt på något annat sätt? Trivs hon med att ligga i vagnen? Ligga själv? Isf tycker jag du ska låta henne göra det. Men om det är skrik och missnöjdhet vad du än gör tycker jag du ska göra det som visar minst missnöjdhet och kortast tid av missnöjdhet.

Jag har ett barn som bara gick att sjala, han skrek där också men han skrek värre över allt annars. Han hade svårt att komma till ro och klarade inte alls av att vara ensam, han behövde kroppskontakt varje sekund dygnet runt! Han skrek i sjalen men inte i panik för att han ville därifrån utan för att han var övertrött eller överstimulerad eller bara för att "allt var fel" (han har fortfarande såna dagar när allt är fel fel fel och jobbigt och mera feeeeeeel nu fyra år senare).

Och så har jag ett barn som gärna ville ligga själv, hon somnade själv i vagnen, hon somnade när man låg bredvid henne i sängen eller tom om hon låg själv, hon låg i babygymmet och lekte helt själv när hon blev större osv. Hon sjalades när jag behövde båda händerna lediga - som ren transport korta sträckor mao - men alla längre sovstunder hemma var i sängen och all längre transportsträcka ute var i vagn.

[Cisco]

Du reagerar på hennes signaler när du tar upp henne direkt och det är bra. Kan hon somna lugnt på något annat sätt? Trivs hon med att ligga i vagnen? Ligga själv? Isf tycker jag du ska låta henne göra det. Men om det är skrik och missnöjdhet vad du än gör tycker jag du ska göra det som visar minst missnöjdhet och kortast tid av missnöjdhet.

Hon somnar i mjukliften vi har till vagnen också... Eller på en axel... Men att somna en längre tid i famnen har hon slutat med! (Synd, det är ju så mysigt!)

För mig låter det alltså helt normalt. Jobbigt med skrik, men inte ditt fel direkt.

Nej, det är väl en vanesak =) Svårt att vänja sig vid dock!

[medlawg]

Vi bar större delen av dygnet när R var liten, men då har vi en son som tydligt markerade att han VILLE sjalas, han skrek överallt annars och så snart han kommit i sjalen tystnade han. Iaf så länge man rörde på sig, helst guppade med djupa knäböj Då var han nöjd även om han var vaken, men somnade oftast ganska snart.

Ibland vaknade han och gallskrek i sjalen, då var han oftast antingen hungrig eller varm. Känns hon varm när hon vaknar? R är född i smällkalla vintern, men inomhus är det ju rätt varmt ändå så vi hade oftast bara blöja och en tunn ämrlös body, annars blev det för varmt i sjalen.

[Mosan]

Endel bebisar verkar inte tycka om att ha benen och huvudet instoppade i sjalen utan vill att de ska vara fria.

[vovvemor]

Vi har mest sjalat ute, har inte använt vagn förrän barnen varit över året (minstingen knappt ens det) så det har varit vårat transportmedel helt enkelt. Inne har vi sjalat eller burit i sele för att söva, mestadels. Eller om de varit trötta/missnöjda/gnälliga/sjuka och bara velat ha massa närhet men armarna behövts till annat. Ungefär så. I perioder har det varit väldigt intensivt bärande, andra gånger har det gått lång tid mellan mysbärstunderna och det har som sagt enbart varit bärande för transport.

Alldeles nyss sövde jag snart-tvååringen i sele på ryggen, han sträckte upp armarna mot mig så fort jag satte på den - han var trött och vet själv att det är ett kanonsätt att somna. Snart fyra-åringen bär vi också lite då och då, och fem-och-etthalvt-åringen ber om att få en sjal-/seltur lite då och då. Det är mysigt.

[Clee]

Ja, för oss har det också mest varit transportmedel. Förtydligas bör att jag har tvillingar och de är alltid med varandra; för mig skulle det kännas olustigt att ha ett barn ensamt på golvet eller annanstans om jag inte var intill. Jag var också väldigt osäker i början på vad mina barn tyckte om sjalandet, upplevde att de ofta tyckte det var för varmt och inte ville ha huvudet instoppat osv. Inomhus har det alltså sjalats mest om det verkligen behövts armar fria och barnet signalerat tydligt att det vill vara i famnen. Utomhus sjalar jag nästan alltid minst en, undantaget om jag ska prova kläder eller äta varm mat. Jag har nämligen en enkelvagn, så i princip enda gångerna jag inte bär en är om min man är med och då bär en, men i regel bär vi då varsitt barn.

I efterhand betraktar jag dock sjal lite som en förlängning av tiden i livmodern och tror på att det är bra för barn med närmast konstant hudkontakt under sina första månader i livet. Jag tror på att det är bäst för dem att gradvis bekanta sig med omvärlden och frihet runt kroppen så att säga. Får vi ytterligare barn avser vi bära det hela tiden det vill/går.

[Emma_oh]

I efterhand betraktar jag dock sjal lite som en förlängning av tiden i livmodern och tror på att det är bra för barn med närmast konstant hudkontakt under sina första månader i livet. Jag tror på att det är bäst för dem att gradvis bekanta sig med omvärlden och frihet runt kroppen så att säga. Får vi ytterligare barn avser vi bära det hela tiden det vill/går.

Det tror jag också!

Får vi ytterligare barn avser vi bära det hela tiden det vill/går.

Ja fler übersöta Clee-bebisar till världen!

[leonie]

Min unge gillade inte sjal förrän han var en sisådär fyra månader. Han skrek och bänglade och ville absolut inte vara där, så jag gav faktiskt upp och bar med armarna enbart! Men sen vid fyra månader fick jag för mig att testa igen och då funkade det fint, bara han inte satt fast med armarna (förrän han somnat, då stoppade jag in dem). Numera bär vi varje dag i sele, det har han inget emot alls och han brukar somna på ryggen. Ryggbärande är otoligt praktiskt, det ger en enorm frihet.

[Marina]

bär du i vagga eller upprätt i grodposition? Om du bär i vagga kan du prova att bära upprätt i grodposition istället

Om hon vaknar med ett skrik efter tre timmar är hon nog hungrig så det är säkert därför, jag tycker det verkar vara en helt normal bebis och om du lyssnar på ditt barn och följer de signaler och din egen magkänsla är det väldigt sällan fel!

[Cisco]

I efterhand betraktar jag dock sjal lite som en förlängning av tiden i livmodern och tror på att det är bra för barn med närmast konstant hudkontakt under sina första månader i livet. Jag tror på att det är bäst för dem att gradvis bekanta sig med omvärlden och frihet runt kroppen så att säga. Får vi ytterligare barn avser vi bära det hela tiden det vill/går.

Det där köper jag rakt av!!

bär du i vagga eller upprätt i grodposition? Om du bär i vagga kan du prova att bära upprätt i grodposition istället

Bär henne som groda Har provat på vagga (tycker det verkar så mysigt), men inte lyckats alls!

[Marina]

bär du i vagga eller upprätt i grodposition? Om du bär i vagga kan du prova att bära upprätt i grodposition istället

Bär henne som groda Har provat på vagga (tycker det verkar så mysigt), men inte lyckats alls!

när du satt i henne i krysset så kan du prova att låta henne ha benen utanför och låta bli att dra upp smokingbältet tills hon lugnat sig lite (du får ju hålla lite extra då förstås en stund), då kan hon flaxa med benen och vifta med armarna, när hon lugnat sig kan du ta upp bältet.