Ja, det finns väldigt många aspekter att ta hänsyn till och flera har redan tagits upp
. Bambu är mindre platskrävande genom hela beredningsprocessen och mindre resurskrävande under odlingen.
Bambun kan rötas, bråkas och spinnas som en stjälkfiber (precis som lin och hampa) men bambufiberna sitter hårdare och kräver längre rötning och hårdare bearbetning än hampa och lin så där vinner hampan.
Bambu lämpar sig mycket bra för tillverkning av regenatfibrer (viskos, HWM, lyocell mfl) och i konsumentled specificeras ofta inte vilken tillverkningsprocess som används utan man gör bara skillnad på viskos, acetat och triacetat (de två senare lämpar sig INTE till blöjtillverkning).
Hampa är väldigt likt lin i sina egenskaper och de är båda en stjälkfiber. Växten skördas, rötas, häcklas, bråkas, kammas osv. Av fiberna spinns garn. Den växer fort och ger större mängd slutprodukt/areal än lin. Alla typer av hampaväxter har varit förbjuden att odla i en stor del av världen oavsett om de haft hög eller låg thc-produktion så därför är det här ett relativt nytt användningsområde för hampa, idag finns möjlighet att söka tillstånd att odla hampa med låg thc-halt i bladen både i Sverige och USA mfl länder och hampa tas på allvar som textil fiber.
Hampa och bambus egenskaper skiljer sig markant i slutprodukten. Regenatfibrer av bambu är flexibla, känns mjuka och förblir mjuka även när de hängtorkas medan hampafibrer är ganska styva och känns hårda när de hängtorkas, ibland kan tyget till och med kännas vasst.
När man väljer utformning av en produkt och även när man själv väljer vad man ska köpa så är det här en viktig faktor, att inte välja bara det ena eller bara det andra utan istället kombinera på bästa sätt ger mesta möjliga både för konsumenten och miljön i slutändan.
Hampaprodukter som ska bäras mot huden består ofta av en blandning av hampa och bomull (både i blöjor och i bärsjalar tex Mam Eco) som ger ett mervärde för båda materialen, bomullen hjälper tyget att förbli mjukt när det hängtorkas och hampan har större absorbtionsförmåga och minskar benägenheten att mögla samt bakterietillväxt.
Bambuviskos brukar tillverkas i blandningar tillsammans med en liten mängd polyester och/eller lycra, de minskar benägenheten att krympa, ger bättre slitstyrka och bättre formfasthet (att produkten återgår till sin tänkta ursprungliga form).
Jag har själv valt hampa i inlägg till pocketblöjor av olika slag men bambu som innermaterial i pockets samt som ytskikt på prefolds.
Inlägg i bambu eller hampa bör gå att vika ut eller på annat sätt kunna sära i flera lager när de ska torkas för båda materialen har hög absorbtionsförmåga och inläggen kan ta många dagar på sig att torka annars, tack vare båda fibernas egenskaper tar de inte skada av lång torktid men som konsument är det rent ut sagt skitjobbigt
.
I helhetsperspektivet så är tvätt och skötsel en ganska stor del när det gäller tygblöjor eftersom de används många gånger under lång tid. Så ett lite sämre val ur produktionsvinkeln kan ge ett bättre val i slutändan, men bäst är som sagt att välja rätt material på rätt plats
.
Lite OT-kuriosa:
De mest lättodlade och lättberedda fibrer vi har är Sisal och Jute, dock är den mycket känslig både för nötning och den ruttnar när den blir fuktig eller våt. Det är faktiskt den mest använda textila fibern också trots att den inte används i klädtillverkningen alls! Det är en engångsfiber kan man säga och används i marktäckande dukar, transportsäckar till mat och andra varor, i rep mm.
När jag läser om engångsblöjor med Bambu blir jag lite tveksam varför man inte använder en fiber som Sisal eller Jute som har samma goda uppsugningsförmåga men som lättare kan brytas ner och komposteras
.
Knasmamma, textilnörd och väsenslik novis.
med
5 år &
4 år
Matte till tyska spetsarna Molle och Charlie 
