Bootstrap Framework 3.3.6

[Helena]

Jag tycker det just nu. Saga väger bara lite över åtta kilo, men jag tycker hon har blivit tung. Jag har burit jätte mycket på magen de sista veckorna eftersom hon har skadat fingret och har bandage, så vill jag inte att hon ska suga eller pilla på det för mycket och då har jag ingen koll när hon sitter på ryggen. Och så har vi varit i väg så mycket, till sjukhuset två gåner i veckan, till dagis och lekis. Jag tycker att hon är som en sten, jag vill ha ett vagnbarn. Ska försöka bära mer på ryggen igen, men det är lite krångligt när man åker buss mycket och ifall man inte riktigt vet hur vädret blir.
I vagnen sitter hon några sekunder, sedan vrider hon sig och trivs inte där. Fast hon kan krångla i sjalen också. Så om någon skulle fråga mig om det är tungt att bära i sjal, så skulle jag säga att "ja det avlastar bra, men efter någon timme, blir det lite tröttsamt."

[Tyche]

Klart man får tycka det. Jag bär Elin (snart 6 månader - 10+ kg) på magen och det är klart att det känns efter en stund. Misstänker att det beror på att jag inte är van att bära henne så mycket (hon gillar vagnen). Isaac kunde lätt åka på magen till han vägde närmare 13 kg utan problem - men då var jag van och musklerna hade anpassat sig.
Om du vanligtvis bär mest på ryggen kanske det är samma för dig?

[Helena]

Men det finns ju det här idealet att man ska liksom glida fram och passera vagnmammorna med råge.

Jag tycker det är lite synd att Saga inte alls är van vid att åka vagn. Vet att hon säker kommer gilla vagnen till våren när hon blir lite över året (för det gjorde Miles), men jag är inte säker på att jag kan få henne att sitta där i höst. Får kanske muta henne med skorpor eller något.

Och sen har jag blivit av med den här första förtjusningen över sjalar och selar, det där wow man kan bära hela tiden, som jag hade med Miles.

[Helena]

Har börjat strunta i att bära på magen, så nu går det bättre. Kom på det igår när Saga satt på magen i Didy Lena som ändå är stadig. Hur jag än surrar fast henne, så får jag ju gå och hålla om henne när hon sträcker på benen och inte vill sitta kvar. Känns ju så dumt.

Så nu ska jag bara bära på ryggen i sele, och ta med en ringsjal för säkerhets skull, ifall hon vill komma ner och jag inte vill krångla med att få upp henne på ryggen.

[asa]

Det går väl upp och ner som med allt annat. Ibland är man trött på det och skulle helst vilja att de gick själva. Jag tycker att det är jobbigt att jag alltid måste bära L hemma vad jag än gör, och inte får jag stå still heller. Han vill inte ligga själv på golvet en enda stund. Då tycker jag att det är JÄTTEJOBBIGT att bära och bara längtar tills han kryper/går runt själv.