isbl skrev:Hur mår lilla barnet som hamnar så i kläm ska din sambo söka om ensam vårdnad i och med stämningen? Låter ju inte som en toppenmiljö (hos mamman) att växa upp i.
Jag antar att det är något vi får diskutera med juristen, vad som är lämpligt. Helst vill ju min sambo kunna få ett fungerande samarbete som innebär att dottern fortsätter bo 50/50, i andra hand att hon blir boende hos oss, och i sista hand att han måste kräva vårdnaden.
Han vill inte att det ska behöva gå så långt, men en jurist vet nog mer om vad man bör satsa på i sådana här situationer.
Mamman har borderline och tänker bara i svart eller vitt, har sambon berättat. Det är därför hon kan bete sig så här irrationellt utan att tänka sig för. Skulle inte förvåna oss om hon imorgon ber om ursäkt och vill att vi ska samarbeta igen
Sen hur det påverkar ett barns uppväxt är svårt att säga. Jag tror att hon är en bra mamma, men det är ju omöjligt att avgöra. Dottern har i alla fall inte sagt något om att hon mår dåligt hos mamma.