Bootstrap Framework 3.3.6

[Helena]

"Children that can hold up their head love this position, at the height of adults, observing everyone and everything around them. It is an excellent position for those times when the child is awake and wants to peek out"

Så här står det om den framåtvända positionen på en hemsida som säljer bland annat trikåsjalar. Medan t ex Hoppediz ritar ett kryss över framåtvända knytningen i sitt häfte. I och för sig verkar det ju vara lättare att knyta framåtvända knytningar med en trikåsjal än med en vävd, men jag tycker ändå att det är konstigt att det råder så skilda uppfattningar.
Det finns ju inte så delade meningar om ryggknytningar direkt.

[tinaw]

Men det är jättestor skillnad mellan hur tyget formar sig under rumpan med elastisk/vävd sjal om man bär sådär. Det går att få till rätt bra med trikå. Fast jag bär inte så ändå iofs, tycker det är obekvämt och ser tveksamt ut för barnets höfter och rygg.

[Helena]

Tina, hur går det med dina små barn? Vad tycker Mathilda om att nu är det en annan som blir buren?

[tinaw]

Det går ganska bra... Fast det har varitr grymt opraktiskt nu som nysnittad att inte kunna bära Mathilda för sårets skull! Nu längtar jag efter att kunna kasta upp henne på ryggen igen! Tror att det funkar fint med en ryggsäck utanpå omslutet x på magen , om jag provar så småningom ska jag ta ett kort och lägga ut . Det MÅSTE fungera bättre än att bära Noah och jaga Thilda, i alla fall! För det är så det blir nu, hon älskar att springa åt rakt motsatt håll än dit vi ska, bara för att man ska springa efter.

Conny bär henne när vi är ute handlar eller så, det har han gjort i ganska många månader eftersom jag har varit såpass dålig, så vi går med varsitt barn på oss - gissa om folk tittar! Det märks verkligen att bärsjalar är mer kända nu än för bara nåt år sedan, folk säger till sina barn "Titta, en mamma som bär sin bebis på magen" i stället för att bara stirra undrande. Eller så har de vant sig vid att se vår konstiga familj.

Jag märker oxå att hon är mycket snuttigare nu när jag bär henne mindre, i alla fall känns det som att det beror mer på bärandet än på konkurrensen från lillebror. Som att hon inte hinnar tanka trygghet i samma takt när hon inte blir buren korta stunder då och då över dagen.

Hon har iaf kommit över första chocken och tycker numera att bebisen är söt och fin. Ligger gärna och klappar på honom (eller petar honom i ögonen i all välmening... men så länge hon inte slår honom med sopkvasten - på skoj - som hon gör med Samuel får jag väl va glad antar jag *skratt*). Fast hon blir helt vansinnig om hon vill ha tutte och Noah sover "i vägen" på magen... För jag väcker ju inte honom för att amma henne (utom i extremfall!).

/Tina m vidhängande Thilda

[Helena]

Har Noah fått åka på ryggen ännu?

[tinaw]

Ja, ett par gånger... Jag skulle fortfarande inte hysta upp honom utom över ett mjukt underlag, för det känns lite vingligt när han inte kan hjälpa till att hålla balansen själv... bildbevis kommer så småningom, min dator kraschade för ett tag sen o jag har inte hunnit ikapp med installationer av allt. Eller inte prioriterat det, snarare.