Bootstrap Framework 3.3.6

[fröken Ragnhild]

Om jag inte får bära liten skorpa i trikå snart.
Jag vill vara gravid och ha vackert bolasmycke på magen.
Jag vill föda barn igen och amma.
Jag vill vara hemmafru igen och vara med mina barn och vänner på dagtid.

Men...
Orkar vi en gång till?
Ingen sömn
Inga pengar
Ny större bil- räcker en V70?
Nytt boende -funkar en trerummare?
Kan man flytta med spädis
Orkar jag med tre pojkar
Finns det tid för mig och min man

Vi har ju så mycket kärlek! Vi är ju starka tillsammans mannen och jag.
V 5år: - mamma, vår familj är ju fantastisk det finns ju kärlek till alla.

Åhhh jag dööör lite till... Hjälp!

[a-k]

Jag tror det skulle fungera alldeles utmärkt om ni båda vill och så

Go for it ! ! !


Har ni nån back-up ifall det skulle hända nåt akut ni behöver pengar till? nån snäll förälder till nån av er som skulle ställa upp att låna ut /skänka pengar?

[ZaZi]

Vi har ju så mycket kärlek! Vi är ju starka tillsammans mannen och jag.

Jag känner så väl igen mig i det du beskiver. Den där längtan och de praktiska funderingarna...

Men - jag tycker nog att det låter som ni har alla förutsättningar i världen att välkomna ännu ett litet liv. För svaret på alla era funderingar står ju liksom i citatet ovan...

[a-k]

Vi har ju så mycket kärlek! Vi är ju starka tilsammans mannen och jag.
V 5år: - mamma, vår familj är ju fantastisk det finns ju kärlek till alla.

!

Tycker det låter alldeles alldeles

[Droppen]

Låter ju som ni har bra förutsättningar!

[ernamalin]

Åh, känner så igen mig!
Du vet, vi får ju typ aldrig sova och barnen samt gubben driver mig till vansinne dagligen men ändå läääängtar jag efter en till, de är ju så underbara!

OK, allvarligt så är du en underbar kvinna, en fantastisk mamma (ja, inget negativt om H heller ) och jag tror att ni skulle må med en gigantisk skara ungar!
Det enda som väl skulle kunna begränsa lite är storleken på er lägenhet men den behöver kanske ändå bytas mot större när barnen växer.

[fröken Ragnhild]

Ni är ju för sköna!!

Talade lite löst med mannen igår...
Han är rädd för att förstöra vår harmoni i familjen
Ungefär den enda kommentaren jag inte väntat mig.

Jaha vad säger man då?
Han frågade om jag blev arg.
Ja, det är väl klart jag blir arg. Vill ju få min vilja igenom. svarade jag.
Han tyckte även att det var lite sent påtänkt nu när mini är 2,5 år. Det blir ju långt tll nästa barn.
Jag håller inte med !!

[a-k]

Han tyckte även att det var lite sent påtänkt nu när mini är 2,5 år. Det blir ju långt tll nästa barn.
Jag håller inte med !!

Det är väl snarare tvärtom, ju äldre syskonen är ju mindre "betungande" är det med en bebis som behöver massa bärande och blöjbyte osv osv. Tänk att kunna få hjälp av äldre ivriga syskon som springer och hämtar en napp /flaska /servett / whatever

[fröken Ragnhild]

Nja, han menar att barnen inte ligger i fas med varandra.
Att nr tre kommer på efterkälken.
Att vi blir låsta med en ny bäbis. Vi älskar äventyr och utflykter.

*Jag funderar vidare utan att bli klokare*

Man kan ju inte övertala sin man till något sånt här. Då blir jag ju ensamstående. Kanske skall köpa en bola ändå och vara glad för min lilla familj.
Ångrar man sånt här när man blir gammal? Att man bara skaffade två.
Om vi nu skulle skaffa en tredje liten, stannar det där då?
Vill man bara ha fler och fler barn?

Tack för att ni läser och ger bra synpunkter, tänk att fler tänker som jag

[Fine]

V 5år: - mamma, vår familj är ju fantastisk det finns ju kärlek till alla.

Ljuvligt!

Det där med antal barn och hur långt emellan kan man ju vrida och vända på precis hur många varv som helst, och inte bli ett dugg klokare. För hur man än tänker och resonerar så vet man inte hur lång tid det tar att bli gravid, eller om åldersintervallen var den "bästa" för just de här syskonen osv i all oändlighet. Nu svamlar jag bara en massa som alla redan vet Egentligen ville jag mest säga att jag hoppas ni kommer fram till något som känns bra för er båda.

[Upia]

Orkar jag med tre pojkar

Har ni också en sådan familjeförbannelse så att det bara föds pojkar?

Orkar tror jag definitivt att du gör. Och 5åringen (som då blir 6 år?) kan väl hjälpa till?

[Erica74]

Jag citerar:" barnen inte ligger i fas med varandra.
Att nr tre kommer på efterkälken.
Att vi blir låsta med en ny bäbis. Vi älskar äventyr och utflykter. "
OJoj då har nog vi gjort bort oss!! En på 14 år, en på 11 år o sen denna plutt på väg!
Men vi tänker att en till får plats i v70:n! Sen blir det svårare!

[emelie]

och här tänker vi: Lillen är snart 2 år, det är alldeles för tidigt att skaffa nr 3 redan. Vi väntar ytterligare några år.

Era förutsättningar är ju perfekta. Kanske saknas bara en ny fin trikåsjal?

Ni är starka tillsammans som 4 och kommer bli ännu starkare som 5!

[Maria22]

Självklart orkar ni!
Vill man så går det.
Jag vill ha tre barn, minst!
Sambon säger att två kanske skulle räcka egentligen... men det är ju du som ska föda dom så du bestämmer typ... bra inställning tycker jag!

Lycka till!

[zandrama]

Jag har funderat fram och tillbaka jag också, och igår kom jag fram till hur min drömplan skulle vara, och den skulle vara såhär:
Jag börjar plugga i höst på lärarprogrammet för förskola, förskoleklass och fritidshem, det är en 3,5 år lång utbildning, det betyder att jag är klar i dec 2011. Sen får jag jobb direkt i januari 2012 och får barn tidigast när jag har jobbat i 6 månader och fått en fast anställning och högre SGI. Det betyder en ny bebis runt juli-oktober 2012, dvs när Svante är ca 5,5 år, och sen kanske en till bebis 2-3 år efter. Då har Svante och Vidar varandra och det blir ändå inte ett superlångt hopp till trean, och en eventuell fyra.

Att trean skulle hamna på efterkälken om det är drygt 3 år mellan tror jag bara är bulls*it, men som du säger tror jag att det är svårt att övertala maken om han absolut inte vill, här blev mannen lättad när jag förklarade hur jag skulle vilja ha det, för han har varit orolig för att jag vill ha en till bebis NU, vilket inte är sant.

Fördelarna med att ha lite längre till trean är att de två äldre barnen klarar sig mer själva och kan hjälpa till på ett annat sätt, plus att när man är ute på äventyr har man bara ett pyttebarn som behöver bäras, de andra klarar av, och orkar, gå eller cykla eller vad det nu är man gör.