Bootstrap Framework 3.3.6

[Bönan]

Jag fattade för läääänge sen att jag skulle komma att bära mitt barn, om jag bara fick något

När en kompis skulle göra en atlantflygning med sin ett-och-ett-halvt-åring kommer jag ihåg att jag för första gången sade ordet sjal, typ, "kan du inte ta en lång sjal eller halsduk och knyta ifall hon har svårt att sitta stilla och när ni ska gå i det trånga krängiga planet".

Når vi äntligen blev gravida visste jag att jag skulle köpa en sjal och letade runt på Blocket och hittade en "bärsjal" hon som sålde sade att det var en lång sjal, som man kunde knyta barn i fast man var ganska stor.

Hmm... Det var innan jag fattade att det fanns OLIKA sjalar...

Sen kom bebben, och två veckor gammal fick vi låna en Sino av Jazoo och sedan dess är det bara kärlek

Aldrig trodde jag att jag skulle bli en frälsare, men jag hoppar på alla, jag menar ALLA, som får barn, jag vill att alla ska få en sådan här härlig upplevelse och tid med sina barn. Hittills har faktiskt några köpt sjal, tjoho!

[Dafe]

Jag fick prova att bära Majas (Ingetora heter hon här?) lilla Signe i deras vita moby eftersom jag var nyfiken. En månad senare testade jag positivt! Det var helt enkelt meningen att jag skulle få ett litet sjalbarn.

[Stark]

Jag såg reklam för Bära Barn och började kolla på sjalar när jag var gravid. Jag tyckte det verkade vara ett bra sätt att bära sitt barn på och bestämde mig för att skaffa en sjal. Jag kom mig dock inte för att skaffa en sjal innan tösen kom, vilket jag fick ångra!

Lilltösen visade sig vara en sådan där bebis som inte kunde vara själv en endaste sekund! Vagnen var inte att tänka på! Tur att jag köpt en begagnad för en billig penning (250 kr) - jag trodde aldrig hon skulle vilja åka vagn...

Min första sjal köpte jag i ren panik nere på stan. Jag hade lyckats ta mig ner på stan med vagnen utan större missöden, men höll på att aldrig komma hem. Skulle hon inte ha mat skulle hon bli buren... Så fort jag lade ner henne i vagnen vaknade hon. Så det fick bli vad de hade i affären nere på stan (en minimundus) och tösen blev överlycklig.

Jag tog inte ett steg utan sjalen de första 6 veckorna! Jag vet inte hur många gånger jag gick och lade mig med Clara i sjalen, antingen redan sovandes eller på god väg. Ibland kunde jag knyta upp sjalen och låta henne glida ner på madrassen utan att hon vaknade, ibland sov vi flera timmar ihopsjalade.

När Clara var 3,5 veckor flög vi till USA för att hälsa på resten av familjen och då var sjalarna helt underbara!

De första 6 veckorna skulle jag absolut inte klarat mig utan "esska-napp" (dvs ett bröstvårtskydd som hjälpte Clara forma bröstet) samt mina sjalar. Eftersom ajg hade dessa underbara ting hade Clara en glad mor!

Numera sjalas inte Clara lika mycket. Hon börjar ju bli "stor" och sitter i egen stol eller tränar på golvet. Men ska vi ut med bilen sjalas hon! För sjal är ju underbart!

[solanna]

Jag bar min äldsta son i BB-sele, nästan jämt när han var riktigt liten. Han vägrade nämligen åka vagn, åtminstone de två första månaderna, och då vägde han dessutom inte mer än att det gick rätt bra med BB-selen. Sedan blev det mer och mer vagn med BBn som back-up, men jag började mer och mer snegla på alternativ. Bärsjal kom jag i kontakt med via några i samma ankomstgrupp på AFF, men tyckte att det verkade krångligt. Inte ens när jag blev erbjuden att låna en sjal av Mie nappade jag, mitt pucko.

Senare köpte vi dock en hipseat som vi använde jättemycket hemma och så småningom även en Sutemi som användes till och från dagis under en lång period samt på skidsemester mm.

När Dante var i antågande kändes det självklart att skaffa ett bättre bärhjälpmedel så jag åkte hem till Mie för att köpa en Moby och lära mig knyta den. Med en rejäl gravidmage fick jag provsjala Eskil som var dryga året och han kändes plättlätt att bära, trots att det var en trikåsjal. Behöver jag säga att jag blev såld? Sedan fick Dante åka sjal från att han var nyfödd och vi var på vår första sjalträff redan när han var ca två veckor bara. Under sommaren blev vi sedan kända på landstället som de där knäppa typerna som inte ens hade med en barnvagn.

Numera åker Dante vagn en del och gillar det, men det var supermysigt de där första månaderna när jag eller hans pappa hade honom nära nära hela tiden.

[sacha42]

Jag bar alvabus i babybjörn tills hon var 2 mån ungefär, då fick jag min första sjal eller bärpåse. en easy hug. Jag letade andra bäralternativ eftersom jag tyckte att bb-selen inte var skön men att det var mysigt att bära. Fastnade givetvis här på SB

[thanisa]

Jag var redan innan graviditeten med Tova ute på nätet och läste en hel del. Tova bar vi mycket i babybjörn men jag läste ju om bärsjal på föräldranätet och var nyfiken. Det tog dock ganska långa tid innen jag beställde en, funderade på vad mannen skulle tycka om han tyckte det var tokigt att lägga ut 1000 kr för något som kanske inte skulle användas så länge då vi redan hade bärstol, babybjörn och vagn. Men när Tova skulle fylla ett år fick jag tummen ur. Vi skulle till Danmark och bo vid stranden mitt i vintern. Ville då kunna bära henne och sjalen verkade passa mig och sen visste jag att vi någon gång skulle ha ett till barn och då ville jag definitivt ha sjal så det var lika bra att köpa redan då.

Vi bar sedan Tova mycket och hon får fortfarande åka sjal när hon vill. Babybjörnen användes nog tills hon blev två år, sedan blev hon för tung. Till Finn har vi inte tagit fram den överhuvudtaget nu sjalas det enbart även om jag tillhör dem som inte använt trikåsjal.

[Kusmi]

Bäbis skrek= mamma bära.
Bäbis skrek, bäbis tung= mamma sy sjal.
Bäbis skrek, mamma gå på sjalträff= köpa dyr flashig sjal

[Cinnamon]

Jag surfade efter tygbindor lååångt innan jag blev gravid och hamnade på någon sida med bärsjalar. Det såg mysigt och praktiskt ut och jag tänkte att det ska jag nog prova sen när jag får barn. Nu kommer snart barnet och jag ser fram emot att bära bäbis .

[Veronica]

Min man är afrikan så jag hade bestämt mig långt innan vi började nån bäbisverkstad att jag skulle lära mig bära i sjal, som de gör i Afrika.

Jag såg ett reklamblad för BäraBarn-sjalarna på anslagstavlan vid ingången till Karateklubben och surfade in på deras hemsida. Perfekt, där fanns det ju.

När jag så blev gravid surfade ag in på deras hemsida igen, skrev ut knytinstruktionerna och allt. Sen visade en kompis mig till Familjeliv och där snubblade jag över en tråd som annonserade att sjalbarn.se öppnats. Jag blev nyfiken och kom in här.

När jag boade inför bäbisens ankomst sydde jag en ringsjal som användes flitigt första veckorna.

Att jag var snittad och bodde två trappor upp hade en hel del med saken att göra, vagnen gick ju inte ens att använda.

Tack vare sjalbarn så visste jag nu att det fanns många andra sjalar än BäraBarn, och bestämde mig för en Storchenwiege (billigast). Så när Isak var 4 veckor damp den ner i brevlådan och lyckan var total.

Både min man och jag är överens om att den älskade Inkan var det bästa "bäbis-tillbehörs-köpet" vi gjort!

Sen blev jag såklart sjalberoende och bärgarderoben utökas lite smygande hela tiden, jag vet inte riktigt hur det går till.

[vovvemor]

Jag funderade ganska tidigt under graviditeten på hur vi skulle lösa hundpromenaderna i skogen med bebis. Att vagn inte skulle fungera insåg vi ju på en gång, och jag förstod rätt snabbt att BB inte var något bra alternativ.

Så fick jag syn på sjal - hittade sjalbarn.se och sedan var det liksom kört. Jag läste och läste mig vimmelkantig om vad man skulle ha och inte ha och vad som passade till nyfödingar och så vidare. Maken var snabbt med på noterna, självklart skulle vi bära vårt barn!

Vi fick hem en naturvit MobyWrap några månader innan loppan kom, och trots att vi provknutit nallar och allt så var jag nog lite feg för hon var hela tre dagar gammal när vi provade på riktigt. Sedan tog det väl ett par veckor innan vi fick till knytningarna perfekt, men sedan så blev den dyra nyinköpta vagnen bara stående helt enkelt.

När Daga var två-tre månader kom jag på att jag måste prova något nytt och en hoppis kom in i hushållet och efter det har det rullat på.

Till lillebror finns det inte ens någon vagn, och den här gången blir det sjal redan på BB, det kan jag lova!!

[caelajemma]

Sommaren 2003 satt en liten oansenlig lapp på någon anslagstavla på antingen lasarettet här i Visby eller på Astrid Lindgrens barnsjukhus (avd Q63), om Girasol - bärsjal. Eftersom Caela var två månader tidig (1.3kg) så var det ju inte tal om någon BB, och bärsjal lät ju trevligt. Det var jättemysigt och C gillade den verkligen. Jag höll dock på att svettas bort i sommarvärmen (vi var visserligen mest inne på lasarettet men i a f), så den blev inte använd så mycket. Sen var jag lite orolig över att det inte skulle kännas bra för henne att ligga tryckt intill mig med hennes slang in i magsäcken och så (hon fick en MicKeyknapp senare), så på något vis så blev det vagn när vi skulle ut, och famn hemma. Dock inhandlade jag en kortsjal när hon var ett år ungefär eftersom jag verkligen gillade idén med bärsjal. Jag hade förstås inte ens då insett att det fanns flera olika sorters sjalar, så det blev en girasol till... Men den användes betydligt mera även om det bara blev ett par gånger per månad.

När tvåan var i antågande hade jag fått för mig att man ammade bäst i en ringsjal (fråga mig inte varför - det har jag glömt nu) och började jakten på en sådan. Det var i den vevan jag fann sjalbarn (tack, tack, tack!!!) och blev så mycket klokare (och klokare blir jag varje dag när jag läser allt vad ni kloka människor skriver!). Sedan så har det blivit ett antal sjalar (och selar) till eftersom J alltid bärs när vi ska ut!

[sacha42]

Till lillebror finns det inte ens någon vagn, och den här gången blir det sjal redan på BB, det kan jag lova!!

åhhhh blir det en lilebror till DAgan

[Asereht]

Jag började stöta på sjalar och sjalande på nätet då min tvåa dessvärre redan börjat gå. Men eftersom vi burit honom en massa i Baby Björn och gillat bärandet men inte selen så blev jag väldigt intresserad.

Då jag var konstaterat gravid med trean -03 så var sjalintresset så pass rotat att bland det första jag gjorde var att beställa en trikåsjal. Då hade jag fortfarande aldrig sett en sjal eller en sjalare live men det gick bra ändå.

När jag väl provat så var jag fast och sedan dess har det flyttat in och ut en hel del sjalar och bärdon.

Jag änskar så att jag vetat att detta fanns redan då jag fick ettan och tvåan, det hade förenklat så mycket i vardagen!

[Linda B]

Jag bar vårt första barn i bb och ajajaj vad man fick ont i både axlar och rygg!!! Fast själva konceptet var ju jättemysigt och när jag var gravid med nummer två så slog hon till, min goda vän Monni.... Du ska ju ha en sjal fattar du väl?!?!? Och så skickade hon över en Moby när Alex var född och nu när han är lite tung för Mobyn håller jag som bäst på att utöka sjalgarderoden..... Jag är Monni evigt tacksam!!!!

[vovvemor]

Till lillebror finns det inte ens någon vagn, och den här gången blir det sjal redan på BB, det kan jag lova!!

åhhhh blir det en lilebror till DAgan

Japp, så säker som man kan vara, var läkaren. *Jag har en SNOPP i magen! *