Bootstrap Framework 3.3.6

[Cillan]

Hörde en jobbakompis idag som pratade om att hennes vän bär sitt barn i sjal och barnet är typ 2 år. Enligt jobbakompisen bärs barnet hela tiden och har gjorts så sedan födseln. Jobbakompisen har försökt påtala att de kanske inte ska bära så mycket men vet inte hur hon ska säga det så att de förstår. För man kan ju inte bära barnet hela tiden då lär sig aldrig barnet att vara självständigt. Dessutom verkar barnet vara lite knubbig så enligt jobbakompisen behöver barnet röra på sig. En annan kommenterade att sjal förstod h*n sig inte på, det var bättre med babybjörn för det får man inte ont i ryggen av.



Hur ställer ni er till sånt här?

[mari_tres]

Alla blir saliga på sitt vis Bär man istället för att använda vagn så blir det ju en del, vilket vagnanvändare kanske inte märker på samma sätt. Det är ju mer att bära i tre timmar om dagen än att barnet är i vagnen tre timmar, eller hur? För visst är det så det funkar?
Och att babybjörn är bättre och att man inte får ont i ryggen av den, det vet ju alla här

[tinaw]

Tror de allvarligt att ett barn som är två år låter sig bäras oavbrutet? Jag skulle börja gapskratta! (med flit, alltså. Få saker är så effektiva förskjutare av pondus som ett rejält skratt! Den som skrattar VET att den har rätt, ända in i själen, och sånt viker folk sig för.) Och så skulle jag säga: Men kära nån, tror ni på fullt allvar att en tvååring skulle vilja bäras oavbrutet, ni har aldrig burit ett större barn särskilt mycket, va? Sen improvisera därifrån beroende på svaret. Tricket är att inte ironisera eller vara elak, utan uppriktigt förvånad och undrande, på ett positivt sätt, och förklara och visa så att folk hänger med. Man vinner inget på att vara elak, men man kan vinna på att överraska (som genom att skratta).

[Ullegulle]

Jadu... på dagis fick vi höra att det var bra om Sonja kunde gå lite mer hemma, vi borde inte alltid bära henne.
"hon är ju lite knubbig"

Till saken hör att vi knappt bär henne alls. Hon åker Beco till och från dagis. De dagar hon inte vill gå förstås, för då går vi.
Jag kan känna lite såhär:
Har ni sådana här samtal med "vagn-föräldrar" också?
Man lixom utgår ifrån att jag bär 24-7, och aldrig låter dottern använda benen.... (lycka till att bära ett barn som inte vill bli buret!)
Men en 3-åring som åker vagn till dagis, det är inte konstigt alls...
Förklara för din jobbarkompis att sjal = vagn för vissa och att det inte alls är konstigt att någon så liten får åka.
Oavsett om det är vagn eller sjal...

[Cillan]

Men det är det som är så konstigt. Barn kan åka vagn i flera timmar men det blir inte ifrågasatt. Undrar om förskolan säger så till de som åker vagn till och från dagis?

Jag ska i alla fall bära i sjal oavsett vad andra säger. För jag tycker det är mysigt och jag ska bevisa att man faktiskt inte behöver bära 24/dygn. Å att barnet minsan kan gå fast man bär i sjal.

[mari_tres]

Men det är det som är så konstigt. Barn kan åka vagn i flera timmar men det blir inte ifrågasatt. Undrar om förskolan säger så till de som åker vagn till och från dagis?

Jag ska i alla fall bära i sjal oavsett vad andra säger. För jag tycker det är mysigt och jag ska bevisa att man faktiskt inte behöver bära 24/dygn. Å att barnet minsan kan gå fast man bär i sjal.

Precis här hemma är det till och med så illa att jag inte får bära min 1,5-åring för hon ska bara ner och springa hela tiden. Skulle gärna bära mer än bara nån gång per dag men det är ju lite svårt att tvångssjala de små liven

[Ullegulle]

Men det är det som är så konstigt. Barn kan åka vagn i flera timmar men det blir inte ifrågasatt. Undrar om förskolan säger så till de som åker vagn till och från dagis?

Jag ska i alla fall bära i sjal oavsett vad andra säger. För jag tycker det är mysigt och jag ska bevisa att man faktiskt inte behöver bära 24/dygn. Å att barnet minsan kan gå fast man bär i sjal.

Precis här hemma är det till och med så illa att jag inte får bära min 1,5-åring för hon ska bara ner och springa hela tiden. Skulle gärna bära mer än bara nån gång per dag men det är ju lite svårt att tvångssjala de små liven

[UWO]

En annan kommenterade att sjal förstod h*n sig inte på, det var bättre med babybjörn för det får man inte ont i ryggen av.



Hur ställer ni er till sånt här?

Ursäkta! Man ska inte skratta åt andra så, men... mohahahaha!
Jag får ont i ryggen bara av att tänka "babybjörn".

[Cillan]

Det var en mamma idag som väntade på spårvagnen där jag oxå väntade. Hon hade barnvagn och barnet var i alla fall så gammal att han kunde sitta själv. Hon plockar upp sin Babybjörn och börjar sätta på sig den, JÄTTESTOLT, och börjar lyfta i ungen och tittar hela tiden på mig och en annan mamma som hade ett barn i ungefär samma ålder. Hon tyckte verkligen att hon var jätteduktig. Den andra mamman frågar om han trivs i den och den stolta mamman svarar ännu mera stolt att jodå han trivs jättebra. Hela tiden vi väntar på spårvagnen och hela resan i spårvagnen måste mmman med BB trösta och vyscha (vet inte hur det stavas) ungen för att han inte ska bli grinig. I vagnen var han jättelugn och tillfreds men så fort han kom upp i bb så gnällde han. Jag tänkte hela tiden att jag förstår den stackars ungen som får sitta där med en stor tjock limpa mellan benen (det är jag ser på saken med babybjörn, som att ungen sitter på en stor tjock limpa). Jag tänkte säga till henne att prova sjal istället. Dessutom så hade hon givetvis honom...... framåtvänd.

[CrazyMagpie]

Jag tycker också att man ska vara försiktig med att alltid dra direkta sambandet att ett barn går lite beror på att det bärs mycket då jag ofta tror att det kan vara det omvända, att ett barn bärs mycket för att det faktiskt inte är så bra på att gå själv och föräldrarna då föredrar att bära framför att ha barnet i vagn när de är ute.

Detta gäller kanske främst mindre barn än tvååringar, men fortfarande värt att tänka på tycker jag!

...sen är det ju som de andra skriver, i det närmaste omöjligt att bära en tvååring som vill gå själv och INTE bli buren!

[Catti36]

Och jag som tycker det är tråkigt att min nästan 11-månaders inte vill bli buren så mycket nuförtiden utan vill mest klättra... Lycka till och sätta honom i sjal när han inte vill säger jag. (Medans sjalen är bäst i världen när man är en liten ynklig bebis som har ont i tänderna eller är lite sjuk.)

[KATARINA]

Jadu... på dagis fick vi höra att det var bra om Sonja kunde gå lite mer hemma, vi borde inte alltid bära henne.
"hon är ju lite knubbig"

Till saken hör att vi knappt bär henne alls. Hon åker Beco till och från dagis. De dagar hon inte vill gå förstås, för då går vi.
Jag kan känna lite såhär:
Har ni sådana här samtal med "vagn-föräldrar" också?
Man lixom utgår ifrån att jag bär 24-7, och aldrig låter dottern använda benen.... (lycka till att bära ett barn som inte vill bli buret!)
Men en 3-åring som åker vagn till dagis, det är inte konstigt alls...
Förklara för din jobbarkompis att sjal = vagn för vissa och att det inte alls är konstigt att någon så liten får åka.
Oavsett om det är vagn eller sjal...

Det (o)logiska tänkandet förekommer ofta tycker jag och tror jag har att göra med att det som är ovanligt och okonventionellt, det gör man jämt medan någon aldrig skulle komma på tanken att barnet alltid åker vagn bara för att h*n åker vagn till dagis.

[doc]

Hörde en jobbakompis idag som pratade om att hennes vän bär sitt barn i sjal och barnet är typ 2 år. Enligt jobbakompisen bärs barnet hela tiden och har gjorts så sedan födseln. Jobbakompisen har försökt påtala att de kanske inte ska bära så mycket men vet inte hur hon ska säga det så att de förstår. För man kan ju inte bära barnet hela tiden då lär sig aldrig barnet att vara självständigt. Dessutom verkar barnet vara lite knubbig så enligt jobbakompisen behöver barnet röra på sig. En annan kommenterade att sjal förstod h*n sig inte på, det var bättre med babybjörn för det får man inte ont i ryggen av.



Hur ställer ni er till sånt här?

Tycker att det är märkligt. Det är ovanligt att bära i sjal och det är så fint och trendigt och modernt att barn åker vagn.
SKulle gärna tipsa denna bok till alla som tycker att sjalandet är konstigt: Jean Liedloff: Kontinuumbegreppet, sökandet efter den förlorade lyckan.

[zero.sara]

Hörde en jobbakompis idag som pratade om att hennes vän bär sitt barn i sjal och barnet är typ 2 år. Enligt jobbakompisen bärs barnet hela tiden och har gjorts så sedan födseln. Jobbakompisen har försökt påtala att de kanske inte ska bära så mycket men vet inte hur hon ska säga det så att de förstår. För man kan ju inte bära barnet hela tiden då lär sig aldrig barnet att vara självständigt. Dessutom verkar barnet vara lite knubbig så enligt jobbakompisen behöver barnet röra på sig. En annan kommenterade att sjal förstod h*n sig inte på, det var bättre med babybjörn för det får man inte ont i ryggen av.



Hur ställer ni er till sånt här?

Första reaktionen Som flera tidigare sagt, vem kan sjala en 2 åring som inte vill och som helst springer på egna ben Sen får var och en göra som de anser bäst när det gäller vagn och bärande Jag kan ju bara berätta hur jag upplever det och hoppas att de testar och gillar det

Håller med Tina W! Du skriver så kloka ord Tina

Men det är det som är så konstigt. Barn kan åka vagn i flera timmar men det blir inte ifrågasatt. Undrar om förskolan säger så till de som åker vagn till och från dagis?

Jag ska i alla fall bära i sjal oavsett vad andra säger. För jag tycker det är mysigt och jag ska bevisa att man faktiskt inte behöver bära 24/dygn. Å att barnet minsan kan gå fast man bär i sjal.

Precis här hemma är det till och med så illa att jag inte får bära min 1,5-åring för hon ska bara ner och springa hela tiden. Skulle gärna bära mer än bara nån gång per dag men det är ju lite svårt att tvångssjala de små liven

Så är det här med Just nu när hon varit sjuk har jag fått sjala/sela men annars blir det inte ens varje dag längre. Det har varit jättemysigt men nu är hon piggare och vill inte sitta där lika mycket längre.

(Var inte avis på dem som gick med vagn på köpcentrumet idag och skulle handla julklappar, vi kom fram överallt det gjorde inte dom.... J satt nöjd i manducan på ryggen)

[KATARINA]

Jadu... på dagis fick vi höra att det var bra om Sonja kunde gå lite mer hemma, vi borde inte alltid bära henne.
"hon är ju lite knubbig"

Till saken hör att vi knappt bär henne alls. Hon åker Beco till och från dagis. De dagar hon inte vill gå förstås, för då går vi.
Jag kan känna lite såhär:
Har ni sådana här samtal med "vagn-föräldrar" också?
Man lixom utgår ifrån att jag bär 24-7, och aldrig låter dottern använda benen.... (lycka till att bära ett barn som inte vill bli buret!)
Men en 3-åring som åker vagn till dagis, det är inte konstigt alls...
Förklara för din jobbarkompis att sjal = vagn för vissa och att det inte alls är konstigt att någon så liten får åka.
Oavsett om det är vagn eller sjal...

Det (o)logiska tänkandet förekommer ofta tycker jag och tror jag har att göra med att det som är ovanligt och okonventionellt, det gör man jämt medan någon aldrig skulle komma på tanken att barnet alltid åker vagn bara för att h*n åker vagn till dagis.

Fast så är det ju, de barn som åker vagn när de är ganska stora till dagis, åker mer eller mindre alltid vagn. M 3 år åker aldrig vagn, ok skulle vi åka till typ liseberg och ha med vagn till S kanske hon skulle få sitta lite i den om hon var jättetrött. Och till S använder vi vagn(men givetvis går hon själv när vi använder vagnen också, lite gå lite vagn) om vi åker till typ liseberg, aldrig annars.

Menar du alltid, eller alltid till dagis? Det jag syftade på var det Ullegulle skrev om, att de tror att man bär dygnet runt bara för att man bär när de ser.