Bootstrap Framework 3.3.6

[jag71]

Efter att ha läst era reaktioner på vad "det" har skrivit tänker jag inte ens gå in och läsa på hennes sida för jag känner att jag inte riktigt orkar med f*nstyget. JAg menar om jag nu träffar någon som tror henne så spelar det ju ingen roll för jag vet att skrutt mår bra i sjal och vad andra säger struntar jag i. Så alla ni andra som orkar tala om för "det" att hon har fel!

[loopy]

Jösses....

[Ingrid]

Jaa, vad säger man? Jag har funderat tidigare på hennes bestämda tro att det är olämpligt med allt för mycket kroppskontakt. Jag gillar inte hennes person och hennes sätt att uttrycka sina åsikter så tvärsäkert, men tycker ändå att hon har en del goda råd att komma med som jag har tagit till mig och som har fungerat mycket bra.

Men, jag kan inte komma till någon annan slutsats än att hon är allvarligt störd när det gäller detta med fysisk kontakt. Jag läste någonstans att hon visst hade haft väldigt dålig kontakt med sina egna föräldrar och jobbig uppväxt, och då trillade poletten ner hos mig. AHA, tänkte jag, där har vi det, hon har lyckats komma ikapp med mycket, men den delen har hon inte fixat! Det kan ju vara rätt så känsloladdat med kroppskontakt om man har varit förnekad den tryggheten. En liten tanke som just började spira här i min hjärna var att det kanske också bidragit till att hon tydligen haft väldigt svårt att hålla samman alla sina äktenskap

Så för mig har hon till viss del förvandlats till en sorglig figur. Tack och lov finns det en hel del forskning som visar hur viktigt det är med kroppskontakt för små barn (i ofs så bryr ju hon sig inte om forskning) men jag hoppas och tror att hon har spelat ut sin roll. Eller att vi sjalbärare och föräldrar som tror på kroppskontakt och vågar följa våra intsinkter, kommer att få mer genomslag än Anna Wahlgren. Tror inte det är någon större idé att argumentera med henne, bättre att slå ett slag för bärsjal och närhet på andra ställen, där hon inte är tillfrågad och kan börja argumentera emot.

/Ingrid

[Tabby]

Jag läste någonstans att hon visst hade haft väldigt dålig kontakt med sina egna föräldrar och jobbig uppväxt, och då trillade poletten ner hos mig. AHA, tänkte jag, där har vi det, hon har lyckats komma ikapp med mycket, men den delen har hon inte fixat! Det kan ju vara rätt så känsloladdat med kroppskontakt om man har varit förnekad den tryggheten. En liten tanke som just började spira här i min hjärna var att det kanske också bidragit till att hon tydligen haft väldigt svårt att hålla samman alla sina äktenskap

Låter väldigt logiskt ut psykologisk synvinkel.
På något sätt är det lättare att tycka synd om någon än att irritera sig på någon för det tar mer energi......

[liw]

Ja efter det här så blir jag väl totallynchad här...
Vart ska jag börja... kan väl börja med att erkänna mig som den där tjejen på AW:s forum som diskuterade sjalar och "för mycket" bärande, men observera att det även var jag som började att ta upp fördelen med sjalar i den tråden...

Jag tänker inte försvara AW eller kritisera AP jag kan bara försöka förklara hur jag tänker... Är det sedan ngn som undrar ngt om barnaboks-tänket så kan jag försöka förklara.
JAG tror inte på att bära för att "tanka närhet", jag tror inte ens att man behöver tanka närhet. Det menade jag när jag klumpigt uttryckte det som att "missbruka bärandet".
Jag tror på en kärleksfull relation mellan förälder och barn som syftar till att så småningom lära barnet att leva ett liv utan mig. Det betyder inte att jag inte bär mitt barn när det behövs, för transport eller om det behöver tröst. Tvärtom myser vi mycket tillsammans i soffan, vi kramas mycket och är väldigt fysiska men jag bär inte annat än när det verkligen behövs.
JAG tror på att lära barnet att det inte står och faller på/med mig. Det behöver inte mitt kroppsliga beskydd för att klara sig, tvärtom...

Men med detta säger jag inte att ni gör fel och att jag gör rätt. Jag gör bara så som känns rätt för mig och min familj, precis som ni...

Sen vill jag bara vinka för en sak... ni tycker att AW (och vi andra) på AW:s forum uttrycker oss klumpigt och felaktigt om AP och bärande... tänk på hur ni uttrycker er också... rena personangrepp är inte så trevliga och bygger inte direkt på er plussida Om ni är intresserade så pågår just nu en debatt på AW:s forum om just AP. En givande och vänligt informerande (från båda sidor) debatt om fördelar och nackdelar.

[Petra]

Det jobbigaste med henne är att det inte går att få människan att fatta att det finns fler vägar än en som funkar. att barn är individer med en massa saker att säga. Att dom är olika och inte funkar med en mall att forma dom efter.

Men som privat person är hon underbar. Men som barnaboksförsvarare så blir det för mycket besservisse över det hela.

Sedan att ge sig på osäkra förstagångs föräldrar som bara vill höra att ta det lugnt så hittar ni er rytm, så kommer AW med sina helomvändande tips.

[diddeldi]

det är väl en sak att inte själv vilja använda sele eller sjal så mycket. alla människor är ju olika. men att säga att alla barn är likadana, och att de som bär sina barn hämmar deras utveckling - det är där jag tycker att hon går för långt. jag har väldigt svårt att ha respekt för människor som tycker att deras sätt är det enda rätta. hon sitter faktiskt inte med facit till alla barns bästa, även om hon tror det.

[Sisu]

Vet ni vad som skulle vara roligt...?
Jag läste nämligen oxå i forumet där en pappa, tror jag det var, rekommenderade sjal till en medlem vars barn hatade vagnen. Då svarade Anna med ett låååångt inlägg (som ni säkert alla har läst) om hur hemskt dåligt det är med sjal o likn.

Vad KUL det skulle vara om massa sjalfolk reggade sig som "AW-fantaster" men började rekommendera sjal...

Alltså låtsas som att ALLT från AW passar oss och våra barn, MEN att vi ÄVEN har upptäckt hur bra det är med sjal...!

FATTA hur mycket Anna skulle få skriva för att övertyga oss (och kanske de vi lyckas få upp ögonen på) om att sjal är dåligt...

Hehehe... *gnuggar mina händer*

[Kristina]

Anna W: Men jag läser och lyssnar, liw Det är egentligen bara en enda sak jag skulle vilja veta, eftersom små barns goda nattsömn nu blivit mitt s k specialområde och jag lanserat en metod/filosofi som jag har som mål att verkligen sprida över världen för att ta död på den (i MITT tycke) förhatliga skrikmetoden, som ju är den allmänt rekommenderade i väst. Och det är hur många små AP-barn, som samsover i föräldrasängen, som verkligen sover hela natten Jorun här ovan påstår att "de allra flesta" AP-familjer sover gott hela natten. Det skulle vara intressant med procentuella fakta i målet! Om det visade sig att "de allra flesta" små barn sover som jag anser de ska och behöver, 11-12 tim utan avbrott, med mamma och/eller pappa i sängen, skulle jag verkligen få medge att jag är ute och cyklar vad gäller de bästa förutsättningarna för små barns nattro.

Kan vi inte bevisa för henne att våra stackars AP-barn faktiskt sover gott och att vi föräldrar också gör det?

För egen del har jag i princip aldrig lidit av att samsova och när samsovningen ett kort tag blev jobbig så tog vi tag i det och kunde fortsätta samsova utan problem.

Jag är övertygad om att de flesta av oss härinne sover gott i familjesäng och att även våra barn gör det.

[liw]

Vill bara fråga en sak om detta med att bära för att tanka närhet. Vad tror du händer me dde barn som blivit burna mycket och tankat närhet?

Jag tror inte att det händer något speciellt men jag tror inte att det är nödvändigt. Däremot tror jag att jag genom att snarare "putta" barnen framför mig istället för att plocka upp dem stärker dem i deras identitet och tro på sig själva. Hoppas nu att ingen tar min tro på vad jag gör och min beskrivning av det som ett påhopp på hur ni väljer att göra, för så menar jag inte. Jag försöker bara förklara hur jag tänker...

[liw]

Kan vi inte bevisa för henne att våra stackars AP-barn faktiskt sover gott och att vi föräldrar också gör det?

OM ni nu sover så gott tillsammans allihop så är det ju fantastiskt och underbart och fortsätt då med det. Men när jag har följt sömntrådar på olika AP-forum (är väldigt intresserad av just sömnbiten, så tro inte att jag är ute och jagar samsovare ) så är det väldigt många som gnäller över hur trötta de är och hur ofta de måste vakna, men i nästa andetag så försvarar de det faktum att de samsover...

[vanja77]

Det kommer mera tralalalalalalaaaaa *trallar för sig själv*
blir bara så trött fattar inte riktigt var hon får in information ifrån
Hon VILL verkligen uppfatta allt på ett visst sätt oavsett vad man säger

[vanja77]

en liten undran bara
Måste vi övertyga henne???
Måste hon tycke om AP??

[Kristina]

en liten undran bara
Måste vi övertyga henne???
Måste hon tycke om AP??

Nä, det måste vi väl inte egentligen, men hon skriver ju själv att "Om det visade sig att "de allra flesta" små barn sover som jag anser de ska och behöver, 11-12 tim utan avbrott, med mamma och/eller pappa i sängen, skulle jag verkligen få medge att jag är ute och cyklar vad gäller de bästa förutsättningarna för små barns nattro.", något som jag verkligen anser att hon är.

Men när jag har följt sömntrådar på olika AP-forum (är väldigt intresserad av just sömnbiten, så tro inte att jag är ute och jagar samsovare ) så är det väldigt många som gnäller över hur trötta de är och hur ofta de måste vakna, men i nästa andetag så försvarar de det faktum att de samsover...

Det har jag totalt missat, och precis som Jorun skriver i AW:s forum så känner jag rätt många AP-föräldrar och ingen av dom har eller har haft några större problem med sömnen "trots" samsovning.
Får mor eller barn svåra sömnstörningar av samsovningen så är det ju inte AP att fortsätta bara för att samsovning "är AP" liksom, tror man att AP är att samsova till varje pris så har man ju missat en stor del av AP:s grundtanke.

[liw]

en liten undran bara
Måste vi övertyga henne???
Måste hon tycke om AP??

Nä, det måste vi väl inte egentligen, men hon skriver ju själv att "Om det visade sig att "de allra flesta" små barn sover som jag anser de ska och behöver, 11-12 tim utan avbrott, med mamma och/eller pappa i sängen, skulle jag verkligen få medge att jag är ute och cyklar vad gäller de bästa förutsättningarna för små barns nattro.", något som jag verkligen anser att hon är.

Men när jag har följt sömntrådar på olika AP-forum (är väldigt intresserad av just sömnbiten, så tro inte att jag är ute och jagar samsovare ) så är det väldigt många som gnäller över hur trötta de är och hur ofta de måste vakna, men i nästa andetag så försvarar de det faktum att de samsover...

Det har jag totalt missat, och precis som Jorun skriver i AW:s forum så känner jag rätt många AP-föräldrar och ingen av dom har eller har haft några större problem med sömnen "trots" samsovning.
Får mor eller barn svåra sömnstörningar av samsovningen så är det ju inte AP att fortsätta bara för att samsovning "är AP" liksom, tror man att AP är att samsova till varje pris så har man ju missat en stor del av AP:s grundtanke.

Ang att övertyga eller inte övertyga... Varför? Hon tror på sitt, ni tror på ert. Hon är inte här inne och skriver om sitt, varför ska ni då gå in för att övertyga henne på hennes forum??? Nu finns där en debatt där hon deltagit och öppnat upp sitt sinne och försökt förstå. Det räcker väl!?

Ang sömnen. Bra skrivet Kristina! Det gav mig def. mer förståelse för det hela också... Det är altså inte samsovningen som är ett måste utan att göra det man tror att barnet vill och mår bäst av. Jag skulle nog också samsova (i alla fall första året) om det hade fungerat men ingen sov bra och då slutade vi. Det kanske var mer AP än jag trodde att göra så