Bootstrap Framework 3.3.6

[tweed]

Jag föddes med höftledsluxation 1976 och fick ligga på en skena som såg ut som ett stort trä-T. Tyvärr fanns inte van rosen skenan, som finns idag - utan man hade som sagt ett trä-T och på den satt det läderremmar, som spände ut benen. Barnet fick inte lov att tas upp ur sängen och skulle mest bara ligga .

Min mamma och pappa var så oerhört frustrerade över detta att de åkte till Lund för att träffa en forskare som forskade om ämnet. Han berättade för mina föräldrar att det just då hade kommit en nyhet - van rosen skenan . Mina föräldrar åkte hem med mig i en ny skena och dagen efter, när min mamma kom hem, stod min pappa (stolt som en tupp) med mig i en MeiTai liknande sele och damsög med mig på magen (i den nya skenan, i vilken man kunde bära sitt barn). Min mamma höll på att sätta hjärtat i halsgropen, men forskaren hade berättat för min pappa att det var ok, att bära i Von rosen skenan.

Så först bar de mig i en MeiTai-liknande sele och efer det i en Haglöfs ryggsäck

Kram

Blev alldeles rörd av att läsa, så fin historia

[Hell Cat]

Om jag och brorsan blivit burna så har det varit i famn. (Men däremot har jag sett bilder på min underbara sittvagn i brun manchester )

Jag hoppas däremot på att vi fört vidare bärandet till våra barn

[lillvilda]

jag vet att vi blev buren i bärryggsäck och mycket i famnen men jag måste nog höra med mamma om hon hade nån annan sele. Hon har tyckt att det varit väldigt positivt att jag burit mina barn så det är kul.

[joannaoj]

Många roliga svar! Det var faktiskt lite oväntat att ingen (som sett det här) verkar ha blivit buren i långsjal.

Det var faktiskt min mamma som hetsade mig att börja bära i sjal. Hon köpte mig en bok som handlade både om sjalbärning och tygblöjor. Blöjorna visste vi redan att vi skulle använda, men det gick låååång tid innan jag ens tittade på kapitlen om sjal. "Trams!" tänkte jag om dem. Sedan var jag lite för immobil under den senare delen av graviditeten för att låta bli att läsa allt jag hade i min närhet, och efter det var jag nog lite mer övertygad. (Då trodde jag att jag skulle äga EN sjal och inget mer. Hålla på och handla sjalar som om det vore värsta hobbyn... Herregud... )

Boken har jag skickat vidare, och jag minns inte vad den heter. Den var i alla fall skriven av Minni Niemelä som är the head mama på den finska motsvarigheten till SB.

[joannaoj]

... det gick låååång tid innan jag ens tittade på kapitlen om sjal. "Trams!" tänkte jag om dem.

Vilket i och för sig känns lite konstigt såhär i efterhand, eftersom jag redan som fjortonåring visste att JAG minsann aldrig skulle gå och trängas på stan med vagn. Min unge ska bäras på något sätt!

[UlleL]

Jag föddes med höftledsluxation 1976 och fick ligga på en skena som såg ut som ett stort trä-T. Tyvärr fanns inte van rosen skenan, som finns idag - utan man hade som sagt ett trä-T och på den satt det läderremmar, som spände ut benen. Barnet fick inte lov att tas upp ur sängen och skulle mest bara ligga .

Min mamma och pappa var så oerhört frustrerade över detta att de åkte till Lund för att träffa en forskare som forskade om ämnet. Han berättade för mina föräldrar att det just då hade kommit en nyhet - van rosen skenan . Mina föräldrar åkte hem med mig i en ny skena och dagen efter, när min mamma kom hem, stod min pappa (stolt som en tupp) med mig i en MeiTai liknande sele och damsög med mig på magen (i den nya skenan, i vilken man kunde bära sitt barn). Min mamma höll på att sätta hjärtat i halsgropen, men forskaren hade berättat för min pappa att det var ok, att bära i Von rosen skenan.

Så först bar de mig i en MeiTai-liknande sele och efer det i en Haglöfs ryggsäck

Kram

Meeen, det var ju precis så för mig med! Också född -76 med höftledsluxation. Jag hade turen att födas i Göteborg där de skulle testa en nyhet på några bebisar med höftledsluxation -van rosen skenan Så mamma såg till att jag hamnade i testgruppen (Min mamma fick göra flera olika demonstrationer av skenan på olika bvc:er som hon o jag besökte när vi hälsade på släkt i Jämtland, Uppland etc) Ja, o så satt jag i en hemmasydd blå mt-liknande sele o sedan i en röd bärstol

[UlleL]

Förresten har jag faktiskt tagit upp en annan gammal släkttradition med I. Min gammelmormor ec:ade nämligen alla sina barn dygnet runt. Enligt hörsägen samsov hon o hade en potta bredvid sängen som hon lyfte dem till.

[thanisa]

Många roliga svar! Det var faktiskt lite oväntat att ingen (som sett det här) verkar ha blivit buren i långsjal.

Långsjalen är ju inte så gammal. Det är ju under senare år som den kommit. När didymos började så fanns ju ingen långsjal och de hade bara korta sjalar tror st 3 var vanlig och med den går det att få till enkel ryggsäck. Med tiden har det gått till att längre och längre sjalar efterfrågas och fler och knytningar som kräver längden kommer fram. När jag köpte min första sjal 2002 var det ovanligt att man köpte större än storlek 5. Nu ses den inte som så långa sjalar. Så jag skulle nog säga att det är under 80 och 90 talet som långsjalen kom till och det i europa. Av de traditionella bärdonen som finns så är ju bultbanden de som mest kan sägas likna dagens långsjalar. Knytningarna är liknanden men använde sig av 5 cm långa band. Sen hade men ett stort tygstycke i mitten som barnet lades i och som knöts fast. http://www.watatu.se/information.php?in ... anguage=se


Jag skulle nog bli förvånad om någon här på sjalbarn blivit buren i just långsjal då det är en såpass nu företelse.

[loppatoppa]

På skogsturer blev jag (-66) o min bror (-68) burna i en bärstol. Modell OBEKVÄM skulle jag vilja säga Den hänger på väggen bredvid min säng nu m nallar i!
Grönaktig, där man satt m ryggen mot den som bär.

[katha]

Jag är född -76 och blev buren i sele och bärstol när jag var liten. Min mamma och hennes syskon (alla 6) som är födda på 50 - talet blev buren i sjal av min mormor. Min mormor och hennes syskon blev också buren i sjal. (min gammelmormors bror var äventyrare och var till Afrika, Indien och Mexiko och hämtade hem sjalar till henne).
Så nu är det fjärde generationen som bär.

[Catti36]

Jag har bara burits i armarna, men sambon har tillbringat många timmar i bärstol. Sambon ville själv att vi skulle skaffa en bärstol när G var runt året och jag envisades med sjal eller becon. Så vi lånade en bärstol av kompisar och då ångrade sig sambon och sa att han ju likagärna kunde ha grabben på axlarna utan bärdon. Lika tungt men det går fortare.

Grabben är över två nu och ska ju prompt gå själv. Jag hoppas vi får bära nu i sommar så han har egna minnen av bärandet, inte bara att det finns kort på det.

[joannaoj]

Långsjalen är ju inte så gammal. Det är ju under senare år som den kommit. När didymos började så fanns ju ingen långsjal och de hade bara korta sjalar tror st 3 var vanlig och med den går det att få till enkel ryggsäck. Med tiden har det gått till att längre och längre sjalar efterfrågas och fler och knytningar som kräver längden kommer fram. När jag köpte min första sjal 2002 var det ovanligt att man köpte större än storlek 5. Nu ses den inte som så långa sjalar. Så jag skulle nog säga att det är under 80 och 90 talet som långsjalen kom till och det i europa. Av de traditionella bärdonen som finns så är ju bultbanden de som mest kan sägas likna dagens långsjalar. Knytningarna är liknanden men använde sig av 5 cm långa band. Sen hade men ett stort tygstycke i mitten som barnet lades i och som knöts fast. http://www.watatu.se/information.php?in ... anguage=se


Jag skulle nog bli förvånad om någon här på sjalbarn blivit buren i just långsjal då det är en såpass nu företelse.

Jahaaaaa. Där ser man.

[joannaoj]

Jag är född -76 och blev buren i sele och bärstol när jag var liten. Min mamma och hennes syskon (alla 6) som är födda på 50 - talet blev buren i sjal av min mormor. Min mormor och hennes syskon blev också buren i sjal. (min gammelmormors bror var äventyrare och var till Afrika, Indien och Mexiko och hämtade hem sjalar till henne).
Så nu är det fjärde generationen som bär.

Tufft!

[IdaMaria]

Jag blev buren i sele på magen och senare på ryggen i sele/bärstol av enklare modell. I bärstolen har jag tillbringat mycket tid. Mina föräldrar hadde mjölkkor och det var enklare att bära på mig än att ha mig sittandes i vagn i lagårn. Även om jag även satt i vagnen då det inte fungerar att bära i alla arbetsmoment, kor är trots allt intehelt pålitliga.

[Smultronflickan]

Blev buren mycket i famnen och i någon slags ergonomisk sele. Min mamma har berättat att den drog ögonen till sig när hon var ute på samhället... Ingen annan använde bärverktyg där... Åkte också vagn. Jag har testat att bära med denna selen, men gillar ergon med knäppen bättre än den gamla. Den är blå med sittdelen i nättyg och en liten platta om huvudet behöver stöd. Så sele/bärande var självklart för mig när jag själv fick barn.