Bootstrap Framework 3.3.6

[Tii]

Min son är två månader. Jag tyckte det här med att bära verkade fantastiskt redan innan han var född. Han har redan burits en del i trikåsjal och mei tai men nu har jag köpt en långsjal istället - fantastisk!!!!!

I början sa han inget om att bli buren men efter ett tag märkte jag att han ogillade själva processen att knyta. Insåg att det hjälpte att kissa innan, dansa och knyta långsamt.

Men känner fortfarande att han blir lite otålig i sjalen, känns som att han känner sig instängd. Brukar fungera bäst utomhus. Men det är ju så praktiskt att bära och jag vill ju ha honom nära så hade hoppats kunna bära i sjal ännu mer.

Idag lyckades jag få till front cross (tror jag det heter hehe), han satt stabilt och bra...men så blev han ledsen. Lyckades få ner honom i brösthöjd så att han kunde amma och det gick bra en stund. Sedan ledsen igen...varpå jag får panik (ok, lite överdrivet, men typ) och sliter ut honom ur sjalen i tron om att det är det han vill.

Men han var trött-ledsen och där satt jag sedan med stor bebis i armarna på pilatesbollen igen...kanske kunde han fått vara trött-ledsen i sjalen istället och sedan somnat där istället för på mig i soffan (jättemysigt men man får inte så mycket gjort).

Innan har jag tänkt att han med tiden kommer tycka bättre om sjalen...
Det jag tänker nu är, kanske han inte ogillar "åka" sjal. Han hade vridit och skruvat sig i min famn eller i babysitter också. Jag kanske inte behöver tolka det som "åh, herregud han mår dåligt pga sjalen, jag måste ta ur honom!!!"?

Är ju rädd att sjal blir något tråkigt för honom, att han känner sig tvingad och att det bara är mamma som tycker det är roligt. Men era barn kanske inte ler konstant i sjalen heller? Eller? Kan han behöva vänja sig till och med kanske?

(Funderar också på kiss, misstänker att han ibland behöver kissa men oj, känns tufft att ECa honom i sjal...sånt jobb att få på sjalen igen sedan. Hade tänkt vänta med det tills jag är lite säkrare på att knyta. )

[Bio]

Känner igen mig, jag hade också trott att man bara stoppar barnet i sjalen och så är det mysigt och alla är glada och mamma får massor gjort... Men plutten på 3 mån korr brukar också börja konstra i sjalen/selen. Tror det är magknip och att han vill kunna vifta med benen som han vill, så då får jag bära honom på armen i alla fall. När jag sätter honom i sele protesterar han oftast först, och sen blir han antingen tyst och somnar eller skitförbannad och skriker bara mer och mer. Hoppas det blir bättre med tiden!

[LiselotteM]

Ibland sitter barnen tysta och nöjda i sjalen, ibland inte, ibland vill de helst bara att man ska ut och gå, ögona böj. Och då blir de nöjda. Ofta kan de bli otåliga just under själva bökandet med knytandet. Jag känner igen allt du skriver från mina två barn. Det ska vara rörelse när de är i sjalen, annars blir de otåliga. Om det inte är en sådan dag när det även går bra att jag är lite mer stilla. Men sitta ner på en vanlig stol, med barnet i sjal, det går inte .
Just idag sitter faktiskt min bebis jättenöjd i sjalen trots att jag inte rör mig så mycket. Men det har nog att göra med att han är sjuk och trött och tycker att det är mysigt att bara gosa idag.
När jag bär i sjal på mage är det antingen för att gå promenad ute, gå och uträtta något ärende - eller för att amma (vilket händer flera gånger om dagen). Vill jag diska eller greja vill barnen helst vara på ryggen, så att de kan se bättre. Men även där blir det väl tråkigt och instängt efter ett tag.

[emindy]

Testa att knyta långsjalen på samma sätt som trikå, så du kan ta i och ur barnet utan att måsta knyta om. Det har hjälpt mig massor den här vändan, jag väljer nästan alltid att göra så om jag skall ha barnet på magen.
Att göra grejer, dvs hålla sig i rörelse, hjälper massor om man har ett kinkigt barn. Men sen hjälper det massor att slappna av själv också, de känner ju av om du stressar upp dig! Jag vyssjar allra bäst om jag pysslar med något, som disken, tvätten, baka eller för den delen ser på tv och gungar på pilatesbollen för då håller jag min stressnivå på coollugn än hur lång tid det tar.

Om barnet är nybytt/kissat, mätt och lagom temperatur och barnet börjar kinka ändå i sjalen så brukar jag hålla mig sysselsatt och i rörelse och ofta sjunga lite så håller sig bebis nöjd och behöver hon så somnar hon. Ibland behöver de gnöla lite innan de somnar också men det är inte farligt.
Gör man inte "rätt" (enligt barnet) kommer lite gnöl väldigt snart bli skrik och sedan eskalera till gallskrik så man märker ju om det var något annat bebis ville

[Tii]

Känner igen mig, jag hade också trott att man bara stoppar barnet i sjalen och så är det mysigt och alla är glada och mamma får massor gjort!

Ja exakt!

[Tii]

Här kommer lite spridda tankar från mig.

M
Innan har jag tänkt att han med tiden kommer tycka bättre om sjalen...
Det jag tänker nu är, kanske han inte ogillar "åka" sjal. Han hade vridit och skruvat sig i min famn eller i babysitter också. Jag kanske inte behöver tolka det som "åh, herregud han mår dåligt pga sjalen, jag måste ta ur honom!!!"?

Är ju rädd att sjal blir något tråkigt för honom, att han känner sig tvingad och att det bara är mamma som tycker det är roligt. Men era barn kanske inte ler konstant i sjalen heller? Eller? Kan han behöva vänja sig till och med kanske?

Det är ju inte sjalen han tycker om, det är dig/er som bär. Sjalen är bara en sak, ett hjälpmedel att kunna vara nära.
Sjal är stummare och enformigare än att bära rakt i famnen. Bär man sitt barn i armarna och det skruvar på sig. så justerar man automatiskt dess läge. Så funkar inte sjalen.
Du har ju honom med dig i famnen (med eller utan sjal) av en anledning - att du vet att det är bra för honom att vara nära, för att du vill ha honom intill dig, för att du är övertygad om att det är något bra ... antar jag. Då är det ju du som vuxen som liksom får visa vägen "så här gör vi".
Nu vet jag inte hur ni lever, men en del barn verkar uppskatta en massa rörelse, mer än man normalt har när man lullar omkring därhemma på förädlraledigheten. Om det nu kan vara till någon hjälp.

Ja det hade jag faktiskt inte tänkt på, att det är stummare och enformigare i sjal så klart. Men lite som du säger kanske att man får visa vägen, är man säker på att han eller hon inte har ont av att de sitter fel (vilket man ju lätt blir rädd för), och det är så att de ändå hade varit ledsna i armarna en stund så kan man kanske få använda sjal som redskap medan man tröstar...

[Tii]

Ibland sitter barnen tysta och nöjda i sjalen, ibland inte, ibland vill de helst bara att man ska ut och gå, ögona böj. Och då blir de nöjda. Ofta kan de bli otåliga just under själva bökandet med knytandet. Jag känner igen allt du skriver från mina två barn. Det ska vara rörelse när de är i sjalen, annars blir de otåliga. Om det inte är en sådan dag när det även går bra att jag är lite mer stilla. Men sitta ner på en vanlig stol, med barnet i sjal, det går inte .
Just idag sitter faktiskt min bebis jättenöjd i sjalen trots att jag inte rör mig så mycket. Men det har nog att göra med att han är sjuk och trött och tycker att det är mysigt att bara gosa idag.
När jag bär i sjal på mage är det antingen för att gå promenad ute, gå och uträtta något ärende - eller för att amma (vilket händer flera gånger om dagen). Vill jag diska eller greja vill barnen helst vara på ryggen, så att de kan se bättre. Men även där blir det väl tråkigt och instängt efter ett tag.

Skönt att höra att det finns fler Jag har ofta tänkt att han nog skulle föredra ryggen just vid hushållsarbete men vågar inte riktigt...testade en gång när pappa kunde hjälpa till men kändes så konstigt att inte se hur bäbis mår där bak. Man borde ha en backspegel på sjalen!!!

[Tii]

Testa att knyta långsjalen på samma sätt som trikå, så du kan ta i och ur barnet utan att måsta knyta om. Det har hjälpt mig massor den här vändan, jag väljer nästan alltid att göra så om jag skall ha barnet på magen.
Att göra grejer, dvs hålla sig i rörelse, hjälper massor om man har ett kinkigt barn. Men sen hjälper det massor att slappna av själv också, de känner ju av om du stressar upp dig! Jag vyssjar allra bäst om jag pysslar med något, som disken, tvätten, baka eller för den delen ser på tv och gungar på pilatesbollen för då håller jag min stressnivå på coollugn än hur lång tid det tar.

Om barnet är nybytt/kissat, mätt och lagom temperatur och barnet börjar kinka ändå i sjalen så brukar jag hålla mig sysselsatt och i rörelse och ofta sjunga lite så håller sig bebis nöjd och behöver hon så somnar hon. Ibland behöver de gnöla lite innan de somnar också men det är inte farligt.
Gör man inte "rätt" (enligt barnet) kommer lite gnöl väldigt snart bli skrik och sedan eskalera till gallskrik så man märker ju om det var något annat bebis ville

Tack snälla, mycket bra tips! Ska testa att knyta som trikå. Och testa trösta liten stund i sjalen, kanske det faktiskt inte blir gallskrik. Jag behöver ju inte sluta ur honom pga minsta pip...piper gör han ju oftast utanför sjalen sen ändå..

Inte lätt att förstå sig på bebisar!!!!!

[Cockaby]

Min son trivdes bäst med att ligga löst i soffan med bara en body på. Jag fick nästan lite ångest över att han inte ville bli buren jämt. Jag hade ju läst här och nog bara läst selektivt om hur bra det var att bära i sjal istället för i armarna. Att min son inte hade så stort behov av att bli buren hade jag inte tänkt på alls. Att han dessutom var väldigt varm av sig och ogillade att ha filt på sig gjorde nog sitt till för att han inte skulle vara så värst förtjust i att bli buren i den tjocka trikåsjalen vi hade...

Men, jag hade hund då och behövde komma ut på dagarna. Vagnen gillade han inte förrän han fick lov att sitta upp i den. Men däremot tyckte han jättemycket om sjalen när vi gick ut. Han föddes ju i slutet av december så vi hade en lång vinter när han var liten. Och utomhus var det nog dels lite mer lagom temperatur och jag tror han trivdes med att det var mer varierande omgivning. Han såg ju mycket bättre när jag bar honom i sjalen än i vagnen.

Så för min sons del så är jag övertygad om att det dels handlade om att helst vilja ha armar och ben fria men också om att han var ganska värmekänslig. Så mitt tips är att prova att gå ut med honom i sjalen och se om det blir nån skillnad, om han gillar den bättre då. Kanske inte är samma sak i ditt fall men värt att prova. Om inte annat så får man själv lite frisk luft och röra lite på benen.

[Tii]

Min son trivdes bäst med att ligga löst i soffan med bara en body på. Jag fick nästan lite ångest över att han inte ville bli buren jämt. Jag hade ju läst här och nog bara läst selektivt om hur bra det var att bära i sjal istället för i armarna. Att min son inte hade så stort behov av att bli buren hade jag inte tänkt på alls. Att han dessutom var väldigt varm av sig och ogillade att ha filt på sig gjorde nog sitt till för att han inte skulle vara så värst förtjust i att bli buren i den tjocka trikåsjalen vi hade...

Men, jag hade hund då och behövde komma ut på dagarna. Vagnen gillade han inte förrän han fick lov att sitta upp i den. Men däremot tyckte han jättemycket om sjalen när vi gick ut. Han föddes ju i slutet av december så vi hade en lång vinter när han var liten. Och utomhus var det nog dels lite mer lagom temperatur och jag tror han trivdes med att det var mer varierande omgivning. Han såg ju mycket bättre när jag bar honom i sjalen än i vagnen.

Så för min sons del så är jag övertygad om att det dels handlade om att helst vilja ha armar och ben fria men också om att han var ganska värmekänslig. Så mitt tips är att prova att gå ut med honom i sjalen och se om det blir nån skillnad, om han gillar den bättre då. Kanske inte är samma sak i ditt fall men värt att prova. Om inte annat så får man själv lite frisk luft och röra lite på benen.

Hm, det där med värmekänslig känner jag igen....kanske mindre kläder innan sjalen...Och ja, ute fungerar nästan allt med min kille. Fick han bestämma skulle vi helst bo ute dag som natt