Bootstrap Framework 3.3.6

[Bönan]

Min man har inget emot sjalarna, men han vill inte använda dom själv.
Tycker dom är krångliga och långa och kanske lite flummiga.
Vi har en ergo och den är enkel och smidig med tydliga knäppningar och det går inte att göra fel, den använder han mer än gärna.
Han har provat sjalen en gång, sa att det var mysigt och skönt men får inte till knytningen och så. Ringsjalen har han provat flera gånger och den får godkänt.
Även om jag gärna hade velat att han skulle använda sjal, så vem är jag att sätta mig över hans vilja och ideer? Om han inte vill så kan jag ju inte tvinga honom. Då blir det ju varken bra för honom eller barnet.
Om han däremot hade vägrat tvärt utan att någonsin provat, och dessutom inte velat bära av någon larvig princip, ja då hade jag blivit sur för det vore ju okunnigt och nonchalant.
Köp en ergo. En nöjd make med en glad buren bebis är värt 900, för att inte tala om 600 som vår begagnade men oanvända ergo kostade, köp en sån vetja!

[Picea]

Men var han med på sjalköpet då? När vi köpte vår Ergo gjorde vi det tillsammans för att båda skulle använda den. Sjalen köpte jag senare för att JAG ville ha den, inte för att den behövdes så det är mitt fel att den finns här och inget jag kan lasta honom för eller tvinga honom att lära sig knyta.

Fast det låter ju som om din man inte ens bär i famnen, det har min man alltid gjort, eller i babybjörnen. Han tycker minst lika illa om vagnen som jag gör. Men det är kanske svårt att få en vagnsälskare att bära, oavsett om det är en kvinnlig eller en manlig sådan.

[solanna]

Jag tror också att man måste låta alla få ha sina favoritbärhjälpmedel. Även om det bara är manlig fåfänga som ligger bakom att många män inte vill ha sjal är det ju lättare att införskaffa en ergonomisk sele eller en MT än att avskaffa könsrollerna i ett nafs. Många med mig jobbar ju för det senare, men det verkar ju ta ett tag att bli klar...

Jag har ju själv olika favoriter i bärgarderoben beroende på bärsituation och nu när min man ska vara delvis pappaledig så har jag sett till att införskaffa sånt som han gillar också. Bland annat sydde jag en MT och den använder han varje dag. Ringsjalen som jag lånat av Elwi i färgen svartpeppar är också en favorit hos min man som gillar sjalar i diskreta färger.

Min man bär i sjal också och det beror nog på att vi använde Mobyn varje dag under Dantes första månader och att vi då bar omväxlande båda två. Då blev maken van att knyta och fixa så han kan ju egentligen. Men han gillar att det går fortare och lättare med MTn. Visst kan det kännas onödigt med många bärredskap, men de är ju lätta att sälja vidare om de inte används och om man själv köper begagnat från början behöver man ju inte förlora något alls på det hela.

[Helena]

Min man är inte heller så förtjust i våra bärdon, och jag blir lite trött på att försöka införskaffa det ultimata bärdonet till honom, för det är alltid något fel på dem enligt honom. Han orkar inte lära sig dem. Sutemin funkade till Miles, så den får han börja använda till Saga när hon blir äldre. Men han fick ont i axlarna ändå, satte väl på den fel på något vis.
Nu har min syster sytt en superfin mei tai till oss, men jag tror det är lite kämpigt för honom att korsa banden. Och Babybundlern kan han knyta själv, men sätta i barnet ordentligt och få det så tajt som möjligt det kan han inte, för han tränar inte. Och det är ju upp till honom. Nu bär han Saga väldigt mycket i famnen, men det blir ju lite jobbigt för honom ifall jag går ut en sväng och han är ensam med alla tre barnen.
Fast jag tror att han gillar lite det där att han kan säga att han är upptagen, han bär Saga i famnen och han får vara lite ifred från våra pojkar.

Kan du inte hyra en Ergo från www.hyrsjal.se, då kan ni ju prova på den och det kostar inte så mycket.

[gummy]

jo, antagligen kommer vi köpa en ERGO, för jag vill också gärna ha en

Ibland framstår det som att det är bättre att bära med sjal än med armarna eller en ergonomisk sele och det tycker jag är en lite knepig inställning.

jag menar inte att det är sämre att bära med armarna eller med bärsele, men som det varit nu så har vi inte haft någon bärsele och det går inte riktigt att bära en ettåring i famnen när man är ute på stan. men han blir ofta buren i famnen både hemma och ute, men man orkar ju inte så länge.

sen är det såklart så att varje person ska få utveckla sitt eget föräldraskap och att sjalandet inte ingår som intresse i hans, det blir jag inte sur över. vad som retar mig är att vår son så gärna vill bli buren och inte trivs i vagnen och jag tycker det är riktigt löjligt då att inte ens testa att ha sjalen.

sen är det andra situationer också där tillvaron hade blivit trevligare om sambon bara kommit över sig själv och tagit upp honom i sjalen. dels har det hänt att sonen velat bli buren hos pappa men då får han bara ett "nä du får sitta hos mamma nu" och så blir sonen jätteledsen och arg på både mig och hans pappa. och när sambon lagar mat så vill sonen gärna vara med och titta på (sitta brevid i matstolen funkar inte). då blir sambon alltid irriterad och stänger dörren till köket så att sonen står utanför och gråter. i det läget funkar verkligen inte att avleda honom, han vet verkligen vad han vill. hade han bara knutit upp honom på ryggen eller tagit bärpåsen så hade alla varit nöjda och glada.

det är inte att vi inte delar intresset som gör mig sur utan bara att jag tycker att han är så himla löjlig som har nån slags spärr mot detta. när vi ser andra sjalpappor tycker han bara det ser mysigt ut, men inte för honom. också blir jag arg för att sonens behov av närhet och delaktighet kommer i andra hand. för mig är det lite som att jag skulle säga att "jag inte ens vill testa att amma för det är inte min grej och jag vill inte få fula tuttar".

[surftrollet]

Oj, det var en tråkig attityd, att bete sig som att sonen är ivägen eller besvärlig. I det läget känns det inte som att det är motviljan mot bärhjälpmedel som är problemet, utan att han måste ta sin del av föräldraskapet. Han behöver ju ta ansvar för att sonen står och gråter utanför köksdörren, klart det sårar sonen och klart det är jobbigt för dig att se!

Har han varit hemma själv med sonen något? Annars tror jag att lite föräldraledighet skulle hjälpa, så han lär sig hantera hela vardagen på dagarna på egen hand, inklusive att sonen vill vara med när han lagar mat och att sonen blir grinig om han inte får den närhet han behöver.

[amöba]

Min man bar stora tjejen när han var föräldraledig. I ringsjal, men bara hemma och bara tills vi skaffade Ergon. Han kan ta storasyster i Ergon när han dammsuga eller gör nåt annat bullrigt som hon inte gillar, annars transportbär han bara numera. Lilltjejen har han burit en dag när jag var hos frissan och han gick runt på stan med barnen under tiden. Han trivs inte med att bära så tajt inpå sig som det blir med sjal och i ärlighetens namn så har han så hård (benig) bröstkorg att barnen inte har gillat det speciellt de heller... Sen har maken och jag tyvärr inte samma uppfattning om vikten av närhet.

[Dante]

Jag är man och gillar att sjala...

Mina tips: Om jag vore i det här läget skulle jag nog vara frestad att småtjata, och det tror jag är det sämsta man kan göra. Så om du gör det, så lägg ner det direkt.

försök med list istället. Kan du hitta en sjal som han tycker är fräck? Eller prova att gå på en sjalträff så att han kanske kan se någon annan kille med sjal. Eller luska om han tycker det är krångligt, kanske ringsjal eller påse eller liknande skulle funka?... Lyckas inte något sånt, är det nog bara att hoppas att han ska upptäcka det på egen hand, eller börja med babybjörn eller så.

[Veronikak]

Kan han inte bära på axlarna ibland? Det brukar många män göra (och jag med) och många barn gilla.

Fast som andra har sagt, det låter väl inte som att det är bärgrejerna eller -metoderna som saknas utan att han inte vill ta ansvaret för sonen, åtminstone inte när du är där. Hur är han när de är ensamma, vet du det?

[gummy]

oj, jag lät nog lite väl irriterad i mitt förra inlägg

sambon har varit hemma på heltid sen september och kommer fortsätta med det tom maj. av de pappor jag känner så tycker jag nog att han är den mest engagerade, för det mesta (*skryt*). MEN i vissa situationer vill han att det ska gå snabbt, smidigt och enkelt och småbarn passar ju inte in på de epiteten alls. tex när han lagar mat. och när det gäller sånt så tänker jag helt tvärtom. om sonen är intresserad av att vara med vid matlagning och städning och sånt så tycker jag att man ska uppmuntra det skitmycket, och i vårt fall hade det varit bästa sättet om sonen fick sitta i sjalen under tiden man fixar, så som han gör när jag lagar mat.

han tycker bärandet är jättebra och sista tiden har han själv föreslagit att vi ska lämna vagnen hemma och bara ta sjalen. det tycker jag är kul men det är inte lika kul för min rygg efter några timmar på stan.

egentligen är det så att jag blir sur på alla såna här situationer. tex så var det en nästintill livsomvälvande upplevelse för mig när jag läste jesper juul första gången. sambon vet om det och jag har också sagt till honom att det skulle göra mig jätteglad om han läste tex ditt kompetenta barn eftersom den har betytt så mycket för mig. ändå har han fortfarande inte läst den. det är samma sak med sjalandet. det betyder mycket för både mig och sonen och ändå vägrar han testa. jag fattar bara inte riktigt hur det kan vara så. hade det varit tvärtom så hade jag testat bara för att det betydde nåt för den jag älskade.

nu har vi iallafall bestämt oss för att skaffa en ERGO och han har lovat att bära i den. men han håller fortfarande på sitt huvudargument: "men jag tycker vagnen är jättesmidig" (och där glömmer han återigen bort att vagnen bara är smidig utifrån ett praktiskt perspektiv, sonen trivs ju inte alls i den..)

[Elwi]

Hej, min sambo tycker att jag är lite löjlig med mina sjalar. Han har faktiskt burit Elias ett par gånger men det är dock liiiite motvilligt. Så jag har köpt oss en Ergo, främst för att han ska bära mer sen när Elias blir äldre.

[melon]

Min man har burit massor, men gillar inte sjal. Eftersom vi har haft ergo har det inte varit något problem. Han tycker att han blir varm och känner sig instängd i sjalen.

Jag tror att det kan vara värt 900 kr för en ergo för att få honom att bära om det bara är det som stoppar.

Håller med i precis vartenda ord - exakt samma för min man. Och det finns ju begagnade selar, det behöver ju inte blir så dyrt...

[Fenomena]

Ja, jag skulle nog bli sur. Mest för att det skulle gå ut över både Alma och mig om han helt vägrade bära i sjal. Dvs att stackars A skulle få sitta i knät och vägra sova (i timtal?) istället för att få bli sövd i sjalen, jag skulle få söva A i sjalen alla jobbiga kvällar istället för att turas om, jag skulle alltid få bära på korta utflykter/utflykter då vagnen inte passar.

Så vid ovanstående ex och fler så tycker jag att man kan få ställa krav. Om det enda som funkar vissa kvällar är att söva flickan i sjalen så tycker jag att min man ska göra det (när inte jag gör det). Om dottern ska bäras någonstan så tycker jag att vi ska
kunna turas om med detta. Sen om min man skulle säga att han hellre bär i exv ergo, eller kommer på ett eget sätt att söva bebisen så är det ju också en bra lösning.

Sen är det den "lilla" frågan om att dela barnsyn, syn på föräldraskap osv. Om jag tror att det är bra att bära bebisar nära, att lyssna efter deras behov, amma länge mm så vill jag att min man ska vara öppen för att diskutera detta. Våga låta sig bli inspirerad, tex med sjalbärning. Fast man kan ju heller inte tvinga någon.

Ibland kanske man måste sätta ned foten? Exv "du FÅR inte fräsa åt henne så där", "man kan inte lämna honom gråtandes utanför dörren". Men att säga att "armarna duger inte, man MÅSTE bära i sjal" kanske inte är det viktigaste att slåss för? dvs inte det man ska utnyttja sitt föräldra-veto till. I mitt tycker är väl sjalandet något man inspirerar till, inte tjatar om, förutom i exempel som mina första. Tydligen har jag motstridiga känslor om detta.

Som tur är har min man låtit sig inspireras av sjalandet.