- lör maj 24, 2008 11:53
#1342332
det här är vanliga saker man får höra...
Jag har burit mina barn sedan 1985 (inte hela tiden då och de kan som ni kan upplysa era anhöraiga och andra tyckare både gå springa och vara utan sin mamma utan några som helst problem)
Jag kommenterar inom parentes...
"Man ska inte bära så mycket på honom, då utvecklas han inte ordentligt" (Ett barn som bärs mycket utvecklas snabbt eftersom det får hänga med i de rörelser som bäraren utsätter det för och detta stimulerar hjärnan både i vaket och i sovande tillstånd)
"Om du bär så mycket kommer det inte att bli lätt att lämna på dagis" (tvärtom ett barn som burits mycket är nyfiket och vet att det inte kommer att bli lämnat i onödan det har fått insupa trygghet och fått möta världen i sin egen takt Mina barn har inte ens sett sig om efter mig när det lämnats på dagis eller dagmamma från dag 1 visserligen lite väl självständigt tycker jag då som nog hade tyckt det var trevligt med en fälld tår av saknad när mamma går!! men Icke!!! Alltså är det mer troligt att lämnandet på dagis går över förväntan bra!!!)
"Det är BRA för barn att ligga på golvet, de lär sig krypa bättre då" (ett barn som bärs utvecklas motoriskt minst lika bra om inte bättre eftersom det hela tiden övar på balans sittandes i sjalen och naturen är så fiffig att barn med tiden vill bäras allt mindre och mindre och därmed så det är bara båg att de skulle bli sena på grund av bärandet
"Det är BRA för barn att ligga på golvet, de kommer aldrig bli självständiga annars"( Barn som är mätta på trygghet börjar självmant utforska sin omgivning och blir självständiga och trygga i sig själva.)
"Det är BRA för barn att ligga på golvet, de behöver ha TRÅKIGT ibland med"( Barn har inte tråkigt eftersom de lever i nuet och har inte den referensen än. De ligger ju på golvet i bland ibland i sin säng eller vagn et barn söker i första hand trygghet och sin näringstillförsel tryggad inte att utforska golvet)
"Det är inte bra att ta upp honom så fort han gråter lite, det lär honom att skrika för att ni ska komma"( Och så undrar fok varför deras ungar inte lyssnar??? vart har de kärt sig det? Vid sina timslånga skrik i sängen? Jag är övertygd om att om vi lyssnade in våra barn signaler så hade våra barn lyssnat bättre på oss när de växer upp! Alltså det är mycket enkelt hur i tusan ska ett litet barn få uppmärksamhet när det inte kan med ord säga - Hörrö mamma jag känner mig lite ensam och jag är inte helt säker på att jag kommer att få mat innan jag svälter i hjäl så jag tror det är bäst att jag är nära dig så du inte glömmer!! Att vi lyssnar på våra barn borgar även för att de ska lita på oss i framtiden att vi kommer tillbaka att vi ser till att de får mat och värme... det här är primitiva små varelser som inte tänker som vi vuxna de lär sig saker allteftersom när de är mogna till det.
"Det gör inget att barn ligger och skriker sig till sömns, annars lär de sig aldrig att somna själva" ( det här gör så ont i min själ att jag inte ens bemödar mig att kommentera läs ovan...)
"Sover han inte i egen säng längre, då kommer ni få ett helvete sen" ( barn som kommer om natten är det många som har och varför gör de det???? Kan det vara så att de behöver tanka lite närhet och trygghet!!! Låte dem göra det så slipper man dem i sängen snabbare det går i perioder, Hur kan ett sovande barn i sängen vara ett helvete? Eller är det den vuxnes bästa som ska tala och förresten så mår vi inte så dåligt av en varm liten människokropp som snusar bredvid)
"Mata honom inte så mycket, han kommer få svårt att bli av med det sen" ( hmm vad??? om man inte matar ungen slutar den då eller vad menar man med detta?? Ett barn kan äta (fast vid amning är det ju så mycket mer förrätt, mellis, snacks, dricka, middag, nattmacka, godis, tröst, mysigt osv....låt ungen äta och var glad!!!)
Mina barn är burna till de själva inte längre ville (och det var långt före jag ville sluta)
de har inte fått skrika sig till sömns
de har inte fått vara ensamma när natten är för mörk....
och tro det eller ej de är "normalt" funtade personer och den enda jag bär numera är 2,5 åringen och väldigt sällan blir det faktiskt för hon åde kan och vill mest själv men när hon blir trött så kommer hon antingen med Talen eller telen och vill bäras... en liten stund sen vill hon ner igen...
Så bär ditt barn så mycket du vill och barnet vill så blir det bäst för alla och mest för barnet!!!
9månader i magen och minst 9 till i sjalen... det ger en bra start i livet.
mina sjalbarn födda 85,88,91,01,03,05 <3<3<3<3<3<3 Började bära barn 1985
Tidigare
www.pepplon.se numera privatperson!
p.s menskopp är bäst!