Herregud vad konstigt att skolan inte hört av sig?! Det är ju helt galet att de inte säger nåt.

Jag hade också hållt henne hemma och sen bytt skolan. Tyvärr. Klart det kan bli bättre men helt ärligt hade jag aldrig velat gå tillbaka till en sådan arbetsplats om lärarna inte gör nåt, inte säger till föräldrar och alla är emot dem.

Oj! Ja att lärarna inte hört av sig?

Eller - kan det vara så att de hört av sig till mamman. Bara henne? Och tror att det räcker då, att pappan får veta?

Hoppas på snabb hjälp och att skolan kan hantera mobbarna :heart:

Idag ville hon inte gå till skolan, hon sa att hon tyckte det var jobbigt med klasskompisarna som var elaka mot henne. Min sambo övertalade henne ändå att gå dit idag, och uppmanade henne att prata med lärarna om någon var elak. Sen uppmanade jag i min tur min sambo att ringa och prata med skolan för att se hur det står till egentligen.

Läraren som han pratade med sa att det var riktigt illa. Hon gråter ofta i skolan och verkar må väldigt dåligt. Läraren sa att om det hade varit hennes egen dotter hade hon åkt till akutpsyk på en gång med henne. :shock:
Och då blir man så arg. VARFÖR HAR INTE LÄRARNA RINGT OCH TALAT OM DETTA TIDIGARE? :evil: Det är inte som att man får hela bilden utifrån vad dottern berättar hemma.. Men idag berättade hon i alla fall lite mer när hon kom hem (vi hämtade henne efter lunch redan så hon inte behövde vara kvar hela dagen). Andra tjejer i klassen mobbar henne. De viskar om henne och säger nedsättande saker till henne om hennes utseende. :( Återigen tycker jag att lärarna borde ha reagerat tidigare!

Hursomhelst så ringde dotterns mamma till 1177 och blev vidarekopplad till BUP. BUP i sin tur uppmanade henne att skriva en egenremiss åt dottern, för då ska det i alla fall vara max 1 månads kötid innan man får en tid.
Imorgon får dottern vara hemma från skola, och sen är det sportlov en vecka. Sen får vi se hur vi går vidare efter det... Lärarna borde ju vara lite haj på att undervisa på distans nu tänker jag :roll:

Instämmer på allt Zink skriver.

Det kan absolut vara så att hon behöver byta skola för att det faktiskt inte är en bra miljö men med allt du skrivit innan så känns det som att det kanske inte är hela lösningen.

Hur gammal är hon nu? Hon borde absolut gå och prata med någon, kanske via ungdomsmottagningen om hon inte vill träffa kuratorn i skolan? Och fråga precis som Zink skriver så att det inte är mammans röst som hörs istället för dotterns egna...

Inte be om ursäkt för det!

Skönt att dte funkat bra.

Trist att att hon inte trivs i skolan. Men vad är orsaken till att hon vill byta skola? Blir det bättre i nästa skola - eller kan hon ha ett inlärt mönster att flytta, när det inte funkar, så som mamman verkar göra? Att hon skär sig i armarna likaså, det är kopplat till konflikter med klasskompisar. Kommer det att bli så även med nya klasskompisar - är det saker inom sig som hon behöver hjälp med. Men inte vill. Att hon inte vill prata med kurator - är det henne vilja eller mammans...? Att prata med skolkurator är ju ett bra första steg - och hoppas at personkemin stämmer då. Lycka till med att stötta bonusdottern :heart:

Ber om ursäkt för glesa uppdateringar. :roll:

Tjejen har fortsatt att bo varannan vecka och det har funkat bra. Problemet nu är att hon inte trivs i sin skola och vill byta till skolan som finns på pappas ort. Men det får hon inte för mamma. Eventuellt blir det byte till en annan skola i mammas stad istället, till hösten. Vi får se...

Ytterligare ett problem som dykt upp är att dottern har börjat skära sig i armarna när hon mår dåligt :( Hon vill dock inte prata med skolkuratorn. Vi har förstått det som att det dåliga måendet främst är kopplat till att hon har konflikter med klasskompisar.

[quote="bonusmamma"][quote="emelie"]Hur har det gått?[/quote]

Dottern har på senare tid klagat en hel del på bussresorna och därför sagt till mamma att hon vill bo hos henne på heltid. Mamman slog på stora trumman direkt utan att ge oss en chans att diskutera situationen med dottern, och ville på en gång att vi skulle skriva under papper om underhåll och barnbidrag :roll: Men nej, det har vi inte gjort. Vi har pratat med dottern, och eftersom vi köpte en pendlingsbil i vintras som jag tar till jobbet i samma stad, så funkar det att jag skjutsar henne till skolan. Det gick inte tidigare i vintras på grund av mina arbetstider, men jag har nyligen fått andra tider som matchar hennes skoltider bättre.

Problemet med dottern är ju att hon har börjat inse att hon kan använda denna situation i manipulerande syfte. När hon blir arg på min sambo så hör man "Ja, men då flyttar jag till mamma istället", och när hon är glad och har roligt här hemma hos oss så säger hon "Pappa, jag vill bo hos dig varannan vecka i alla fall". Så just nu är vi i nån situation där dottern håller i tyglarna och bestämmer från vecka till vecka vart hon ska vara, beroende på om hon kommer missa något roligt hos mamma eller ej. Häromhelgen skulle hennes klasskompisar ha tjejkväll och sova över, så då ville hon inte åka till oss. Mamman uttryckte det däremot inför oss som "Hon vill inte komma till dig i helgen", som att det berodde på oss.

Min sambo har börjat tröttna på detta hattande fram och tillbaka, men vi anser väl ändå att vi ska fortsätta med varannan vecka fram till sommarlovet. Det känns onödigt att ändra något innan dess. Sen får vi se till hösten om dottern ska bo där på heltid eller ej. Problemet är ju att dottern inte förstår konsekvenserna av det valet fullt ut. Om hon bara är här varannan helg kommer hon inte kunna spendera hela helgerna med att vara tillsammans med sina gamla kompisar här, som hon gör nu, eftersom vi ju kommer vilja umgås med henne också. Då kommer hon istället tycka att helgerna hos pappa blir ännu tråkigare. :roll:[/quote]

Om det är tjejkväll på pappans helg så ska hon ju prata med pappa om det och så får de två besluta om hon ska vara med på den och hur det ska lösas.
Det låter som om både hon och mamman använder boendet för att manipulera fram sina resp viljor. Dottern behöver säkerligen stöd för att bryta det agerandet, men helt opassande gissar jag att mamman stöttar det och använder det själv vs sitt ex istället, baserat på vad du skriver. Inte okej. Skriv inte på några papper!

Låter klokt att inte backa från varannan helg, hur har våren gått fram till nu?
Hur ser sommarlovsboendet ut?

[quote="nano"][quote="bonusmamma"][quote="Stark"]Svårt :heart: :? Hur gammal är hon nu?[/quote]

Hon är 11.[/quote]


Jag hade INTE låtit henne bestämma över hur hon vill bo. Som du säger så förstår hon inte konsekvensen av det och hon kommer tappa i sin relation till pappa (och dig) om det bara blir varannan vecka.[/quote]

Jag håller med. Jag kan dra massor av paralleller till min egen uppväxt och mina (bonus)syskons. Jag var hos pappa varannan helg - pappa tyckte det var jobbigt med regelbundenhet och lade över ansvaret på mig när jag var 8 år - varpå jag så klart inte orkade höra av mig och kontakten rann ut i sanden. Den relationen är fortfarande inte reparerad, 32 år senare.

Mina syskon bodde 50-50 hos oss och sin mamma. Vi bodde mer i skogen - min bror orkade inte åka buss och flyttade till sin mamma på heltid, varpå han även i vuxen ålder är den som har sämst kontakt med övriga syskon på sin pappas sida. Min syster, som är några år yngre än min bror, fick inte ok att bara bo hos sin mamma (men kanske 60-40) och som vuxen har hon definitivt bäst kontakt med oss övriga "på den sidan". Inga konstigheter, men ytterligare styrka i att ni gör rätt som strider för umgänge.

[quote="bonusmamma"][quote="Stark"]Svårt :heart: :? Hur gammal är hon nu?[/quote]

Hon är 11.[/quote]


Jag hade INTE låtit henne bestämma över hur hon vill bo. Som du säger så förstår hon inte konsekvensen av det och hon kommer tappa i sin relation till pappa (och dig) om det bara blir varannan vecka.

[quote="Stark"]Svårt :heart: :? Hur gammal är hon nu?[/quote]

Hon är 11.

Svårt :heart: :? Hur gammal är hon nu?

[quote="emelie"]Hur har det gått?[/quote]

Dottern har på senare tid klagat en hel del på bussresorna och därför sagt till mamma att hon vill bo hos henne på heltid. Mamman slog på stora trumman direkt utan att ge oss en chans att diskutera situationen med dottern, och ville på en gång att vi skulle skriva under papper om underhåll och barnbidrag :roll: Men nej, det har vi inte gjort. Vi har pratat med dottern, och eftersom vi köpte en pendlingsbil i vintras som jag tar till jobbet i samma stad, så funkar det att jag skjutsar henne till skolan. Det gick inte tidigare i vintras på grund av mina arbetstider, men jag har nyligen fått andra tider som matchar hennes skoltider bättre.

Problemet med dottern är ju att hon har börjat inse att hon kan använda denna situation i manipulerande syfte. När hon blir arg på min sambo så hör man "Ja, men då flyttar jag till mamma istället", och när hon är glad och har roligt här hemma hos oss så säger hon "Pappa, jag vill bo hos dig varannan vecka i alla fall". Så just nu är vi i nån situation där dottern håller i tyglarna och bestämmer från vecka till vecka vart hon ska vara, beroende på om hon kommer missa något roligt hos mamma eller ej. Häromhelgen skulle hennes klasskompisar ha tjejkväll och sova över, så då ville hon inte åka till oss. Mamman uttryckte det däremot inför oss som "Hon vill inte komma till dig i helgen", som att det berodde på oss.

Min sambo har börjat tröttna på detta hattande fram och tillbaka, men vi anser väl ändå att vi ska fortsätta med varannan vecka fram till sommarlovet. Det känns onödigt att ändra något innan dess. Sen får vi se till hösten om dottern ska bo där på heltid eller ej. Problemet är ju att dottern inte förstår konsekvenserna av det valet fullt ut. Om hon bara är här varannan helg kommer hon inte kunna spendera hela helgerna med att vara tillsammans med sina gamla kompisar här, som hon gör nu, eftersom vi ju kommer vilja umgås med henne också. Då kommer hon istället tycka att helgerna hos pappa blir ännu tråkigare. :roll:

Hur har det gått?

[quote="Ellen och jag"]Kommer ni vidare? 🌟[/quote]

Ursäkta frånvaron. Mamman fick boendet till sist :| Men än så länge fungerar trots allt växelvis boende. Dottern bor hos oss varannan vecka, och det flyter på bra. Hemma hos oss brukar hon umgås med sina gamla kompisar från förra skolan, och det verkar som att det gör gott för henne.

Det problematiska kan bli nästa termin då dottern måste börja åka buss dit och hem. Just nu jobbar hennes pappa i samma område i stan så de kan åka bil tillsammans, men efter jul upphör hans anställning. Vi har börjat öva så smått på att åka buss tillsammans, och hon klagar massor de morgnarna, trots att bussen går samtidigt som de skulle ha tagit bilen. Risken finns ju att mamman kommer se det som sin chans att ta hela boendet, om dottern fortsätter att klaga på bussresor.

Men nu ska vi väl inte ta ut allt i förskott :roll:

Kommer ni vidare? 🌟