Sambons ex flyttar och vill ta med sig deras dotter

[bonusmamma]

Har jag missat något? Blev det tingsrätten till slut, eller vad är det för dom det hänvisas till?
Känns märkligt att dottern ska behöva flyttas fram och tillbaka. Det var ju väl bara i höstas som hon började bo hos er på heltid och det var mamman nöjd med?
Hon är ju ingen leksak som man kan hantera hur som helst? Vad säger dottern själv?

Domen fick vi i november 2016, Tingsrätten, att hon skulle flytta till mamma när mamman flyttade till ny stad. Sen har hon ju bott hos oss i 1 år nu när mamman separerade från sitt ex och inte längre hade någon som kunde ta hand om dottern när hon jobbade. Nu har hon en ny pojkvän som ska ta den rollen.

Ah, okej. Med tanke på hur de senaste åren har varit så känns det ju troligast att det samma om igen...
Finns det något ni kan göra? Tingsrätten igen?

Ja, vi förväntar oss ju att hon kommer lämpa över ansvaret på oss igen den dag hennes pojkvän inte orkar med hennes dotter längre, och dottern är ju extremt krävande när hon väl börjar känna sig trygg i en relation. Jag vet inte hur många "håll käften" och annat trevligt jag får från henne under en och samma kväll

Dottern har ju inte bott ihop med mammans pojkvän mer än en helg i sträck, så förmodligen är hon än så länge trevlig i hans sällskap. Men sen, ja.. han lär väl tröttna, och då har mamman ingen som tar hand om dottern, och då måste dottern flytta till oss igen, och sen måste hon byta skola igen.. Och sen upprepas allt när mamman har hittat en ny pojkvän.

Ja, bäst vore ju att dra en runda till i Tingsrätten, men just nu finns inte den mentala orken och ekonomin för det (kostade 20 000 kr sist, och vi har det inte fett direkt...).

[emelie]

Stackars barn.

Dumma tingsrättsdomen.

[nano]

Det är ju helt sjukt hur detta får snurra runt. Det borde ju in en psykolog som verkligen frå fram vad dottern mår bra av (enskilda samtal med henne osv). Kommer verkligen inte bli bättre för dottern att flytta till mamman (igen).

Vad säger dottern själv? Om ni kan ta er igenom hennes rädsla över att göra någon förälder ledsen.

[bonusmamma]

Det är ju helt sjukt hur detta får snurra runt. Det borde ju in en psykolog som verkligen frå fram vad dottern mår bra av (enskilda samtal med henne osv). Kommer verkligen inte bli bättre för dottern att flytta till mamman (igen).

Vad säger dottern själv? Om ni kan ta er igenom hennes rädsla över att göra någon förälder ledsen.

Vi ska försöka hitta en kompromiss, där hon kan gå i skola på vår ort och bo hos mamma varannan vecka (och då ta skolbuss). Men vi tror att det är viktigt för mamman att ha dottern folkbokförd hos sig av ekonomiska skäl, så att hon får underhåll, bostadsbidrag och barnbidrag. De ska ju snart flytta till en större och dyrare lägenhet. Och i så fall lär hon ju inte nöja sig med halvtid. Men vi får se.

[bonusmamma]

Vi har pratat med dottern nu. Hon vill absolut inte byta skola, men samtidigt vill hon bo med mamma. Hon visste inte ens om att hon kan bo hos oss varannan vecka och gå i skola här, det var tydligen inget som mamman hade tagit upp som alternativ

[nano]

Vi har pratat med dottern nu. Hon vill absolut inte byta skola, men samtidigt vill hon bo med mamma. Hon visste inte ens om att hon kan bo hos oss varannan vecka och gå i skola här, det var tydligen inget som mamman hade tagit upp som alternativ

J*vla skithög till förälder Vem gör så mot sitt barn?!

Hoppas ni får till nåt att hon ändå kan bo hos mamma (och det är det hon verkligen VERKLIGEN vill)

[bonusmamma]

Den här helgen blev bonusdottern sjuk när hon var hos mamma (hög feber). Min sambo frågade om mamman ville ha henne kvar några dagar och VAB:a, så får de ju lite extra tid tillsammans dessutom. Då menade mamman att eftersom han är boendeförälder så ska han ta all VAB? Och blev sur och tyckte att pappan alltid lämpar över dottern på henne när hon är sjuk? (Senast han frågade var om hon ville ha henne på sin umgängeshelg när dottern redan var sjuk, men då ville hon inte ta emot henne för hon ville inte riskera att bli smittad).

Likaså har hon henne inte de dagar som faktiskt är hennes, som hela sportlovet var "hennes" lov, men då skulle hon jobba. På jullovet kunde hon bara ha henne över helgdagarna, för sen skulle hon jobba.. Över påsk har vi erbjudit henne att ha dottern, även om det är "vårt" lov, men det kan hon inte heller. Varför ska hon absolut ha henne boendes på heltid i höst när hon inte vill ha pyttelite extra tid tillsammans med henne i dagsläget?

Jag blir inte klok på kvinnan. Men vi kommer att vända oss till en jurist nu inför sommaren och se vad vi har för chanser att få behålla boendet rent juridiskt även efter sommarn. Om vi behöver gå igenom en hel ny tingsrättsprocess eller vad som krävs.

[zink]

Ojoj. En kan ju som novis tycka att de där beteendena kring helgerna (som ni säkert loggat, SMS å så) borde påverka. Eller väger det tungt att hon jobbar...? Att en boendeförälder ska ta alla VAB, eeeh? Att nobba sitt sjuka barn. Kvinnan är sjuk, ok. Men det får inte gå ut över barnet! Det finns så många vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar som vittnat om detta! Ni försöker ge mamma en möjlighet till relation med dottern - utan att rubba dotterns vardag och TRYGGHET. Det är så det måste fungera när en förälder är psykiskt sjuk.

[sabe]

Jag tänker att hon är en omogen människa som helt styrs av sina impulser. Har en nära släkting som har ett ex som verkar ha liknande problem
Det är nog helt enkelt sådant som är väldigt svårt att förstå för en vanlig frisk välbalanserad person

[sabe]

Ojoj. En kan ju som novis tycka att de där beteendena kring helgerna (som ni säkert loggat, SMS å så) borde påverka. Eller väger det tungt att hon jobbar...? Att en boendeförälder ska ta alla VAB, eeeh? Att nobba sitt sjuka barn. Kvinnan är sjuk, ok. Men det får inte gå ut över barnet! Det finns så många vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar som vittnat om detta! Ni försöker ge mamma en möjlighet till relation med dottern - utan att rubba dotterns vardag och TRYGGHET. Det är så det måste fungera när en förälder är psykiskt sjuk.

[bonusmamma]

Alltså denna kvinna

Sambon fick ett meddelande av henne igår, där hon undrade varför han inte hade svarat på hennes tidigare meddelande om att hon tycker dottern ska bo hos henne och gå i skola där i höst. Det var ju inte riktigt så att meddelandet inbjöd till något svar, inte direkt så att hon bad om hans tillåtelse eller så Men hursomhelst så skrev han det nu, att han tycker hon ska få fortsätta gå med sina tidigare klasskamrater, att hon kan bo hos dem varannan vecka, och att de kanske kan ha samtal om det i Familjerätten. Svaret tillbaka blev i princip "Jag tänker inte vika mig när det gäller byte om skola, och vi har ingenting mer att diskutera i Familjerätten. Vi går efter domen nu". Ehh.. varför ville hon ens ha svar från honom då?

Vi har dock hört av oss till en jurist nu och ska stämma henne på boendet. Om inte själva stämningsansökan får henne att vika sig före en eventuell process i Tingsrätten, så har hon ändå inte mycket kött på benen inför en kommande domstolsprocess...

Och ja, ytterligare en sak som förbluffar! Dottern var ju där i helgen. Och mamman passar på att, just den helgen, gå ut med sin pojkvän och festa, och lämna dottern hemma med sin storebror. Ja, dottern tyckte ju det var kul att träffa brorsan som har flyttat hemifrån, men ändå. Träffar man sitt barn bara varannan helg, och kan inte prioritera att gå ut och festa en annan helg?

[nano]

Hon låter bara sjukare och sjukare (mamman). Som att hon mår riktigt dåligt och inte har full koll på sina sinnen.

Tack o lov att ni tänker strida för boende för dottern. Jag får rysningar när jag tänker på att ett barn ska tvingas till allt hon råkar ut för med sin mamma. Hoppas åren går fort så dottern får bestämma själv snart vart hon vill bo (och kan göra det utan att känna att hon sviker sin mamma).

[bonusmamma]

Hon låter bara sjukare och sjukare (mamman). Som att hon mår riktigt dåligt och inte har full koll på sina sinnen.

Tack o lov att ni tänker strida för boende för dottern. Jag får rysningar när jag tänker på att ett barn ska tvingas till allt hon råkar ut för med sin mamma. Hoppas åren går fort så dottern får bestämma själv snart vart hon vill bo (och kan göra det utan att känna att hon sviker sin mamma).

Vi har haft ett rådgivande samtal med vår jurist (advokat tror jag till och med att hon är). Hon sa att vi ska avvakta, och enbart försöka få till samarbetssamtal med mamman (och få hennes nekande till samarbete skriftligt). '

Dels så har vi det senaste året haft ett muntligt avtal om att dottern ska bo hos oss, och det ska ju ha en viss tyngd. Sen i sommar ska vi vägra skriva över boendet och skolflytt, vilket gör att mamman måste begära verkställande i domen om hon vill att vi ska "gå efter domen". Vi kommer i så fall bli kallade till Tingsrätten, och det är först då en stämningsansökan blir aktuellt.

Men det kan ta flera veckor från att hon begär verkställande i domen tills att vi blir kallade till Tingsrätten, och då har dottern förmodligen redan hunnit fortsätta på skolan på vår ort. Så när vi väl kommer till stämning av boendet går dottern redan på skola hos oss, mamman har dessutom nekat till samarbetssamtal under sommaren plus att vi har haft ett muntligt avtal om boende hos oss under ett helt år. Så det ser inte så ljust ut för mammans del.

[nano]

Det låter ju bra iaf. Hoppas det hela inte påverkar dotter allt för mycket.

[bonusmamma]

Det börjar dra ihop sig inför sommaren nu.. Igår hämtade mamman dottern för att ha henne över helgen. När de står i vår hall och dottern håller på att klä på sig ytterkläderna säger hon till mamma att hon vill gå på X-skolan (skolan på vår ort) i höst. Mammans svar blev "Det är en skitskola. Efter nästa helg jag hämtar dig ska du flytta till mig".

Hon kommer få en kalldusch när hon inser att vi inte tänker skriva under flyttanmälan. Min sambo har börjat få ångest inför det som väntar, eftersom han vet att hon kommer bli vansinnig.