Bootstrap Framework 3.3.6

Over a dozen reusable components built to provide iconography, dropdowns, input groups, navigation, alerts, and much more...

Tips på litteratur och hemsidor som behandlar ämnet!

Moderatorer: Asia, krakri, God_cares

Av karolina106
#8469997
Fick höra att boken var "revolutionerande".

Någon som läst den? Någon annan än jag som tyckte att den var helknäpp eller har jag missförstått helt?
Av MariaKB
#8470003
Läste din kommentar i min blogg nyss och ska svara sen - lite upptagen just nu :)
Av karolina106
#8470007
MariaKB skrev:Läste din kommentar i min blogg nyss och ska svara sen - lite upptagen just nu :)
Ser fram emot att höra din input, för jag tycker du verkar vara både klok och vettig :tumup:
Av MariaKB
#8470337
Jag är säker på att Kontinuumbegreppet var revolutionerande när den kom ut och tycker att den är underbar, läser den gärna om och om igen. Men därmed inte sagt att det inte är en massa i den som är problematiskt och förkastligt. Jag hade hoppats på att stora delar av kapitlet där bl.a. homosexualitet nämns hade tagits bort från de senare upplagorna men det hade de alltså inte gjort. Jag tyckte också som du att man tappar förtroende när man läser det, samtidigt har jag nog inte tagit boken på största allvar ändå, mer än som inspiration.

Som antropologi är den en katastrof. Hon bodde aldrig med folket längre tider utan tillbringade bara kortare perioder med dem i sammanlagt 1,5 år eller vad det var, väldigt kort tid egentligen. Mycket av det hon har skrivit har Yek'wanafolket sagt var felaktigt och de har dessutom känt sig utnyttjade och framställda på ett romaticerande sätt. Andra antropologer som har varit där har skrivit saker som motsäger det som Liedloff har skrivit. Liedloff har nog fantiserat ihop mycket tyvärr. Samtidigt gör det inte så mycket tycker jag. Som Morgon skriver så blir det ändå svårt att tillämpa samma typ av föräldraskap och förvänta sig samma resultat i vårt samhälle, men man kan inspireras och ta till sig mycket i den som är intressant och tankvärt. Boken har i alla fall präglat mitt föräldraskap mycket och det är jag glad över, den har varit till stor hjälp i olika situationer, inte som en manual utan som ett sätt att se på barn och deras roll i familjen.

Jag gillar bl.a. det hon skriver om självbevarelsedriften, om in-arms-fasen, om den barncentrerade vardagen och om arbete.
Jag tror att många barn har fått en fin första tid tack vare att deras föräldrar har läst Kontinuumbegreppet. Du frågade vad jag tyckte om hennes resonemang kring följderna av att inte ha blivit buren. Jag tror att närhet är extremt viktigt, extremt viktigt, för små barn. Jag tror inte att barn tar skada av att ligga i barnvagn istället för att bli burna, men om de får ligga i barnvagn, sova själva, ligga på golvet hela dagarna och bli flaskmatade utan kroppskontakt så tror jag att de kommer att lida av det. Och ju mer kroppskontakt desto bättre, desto mer oxytocin som är positivt för barnets mentala, fysiska och psykiska hälsa på alla sätt.

Just att hon skyller alla konstiga personlighetsdrag och psykiska störningar på brist på närhet i spädbarndomen kanske låter lite väl frälst och fanatiskt, men samtidigt är det inte så märkligt att tänka att mycket av hur vi är som vuxna har sin grund i hur våra första relationer har sett ut. Som ett exempel såg jag nyss den här sorgliga dokumentären som handlade om vuxna män som hellre har dockor som flickvänner än riktiga människor, och flera av dem uttrycker att dockor kan man alltid lita på, de gör inte narr av en, de finns alltid där för en, de lämnar en inte. Omedelbart kom jag såklart att tänka på att det är troligt att de som barn inte har fått närhet av sina föräldrar utan har fått hålla till godo med gosedjur och dockor.

Berätta gärna vad du tyckte var helknäppt med boken :)
Användarens profilbild
Av solanna
#8470354
Jag har läst The Continuum Concept och gillade boken skarpt, men jag bortsåg medvetet från en massa detaljer eftersom jag tyckte att det var det centrala tankegodset i boken som var det intressanta. Själva tanken om att vi inte blir människor om vi inte växer upp i en mänsklig kultur och att vi alla är en del av ett kontinuum som pågått sedan de första människornas dagar. Jag är född och uppfostrad av mina föräldrar som är födda och uppfostrade av sina som är födda och uppfostrade av sina osv ända tillbaka till förhistorisk tid. Det är ett hisnande perspektiv. Och eftersom jag jobbar med genetik tyckte jag att det var väldigt intressant att tänka på hur våra kroppar och dess funtkioner evolverat fram för att passa i den värld och den kultur vi fötts till. Hur vi har ögon att se med och lungor att andas luft med, hur vi har sug- och sökreflexer som gör att vi kan amma och hur vi vill blir burna och omhändertagna av våra föräldrar/vårdare för att överleva.

Sedan tog jag det där med homosexualitet och annat med en stor nypa salt och fascinerades av hur man faktiskt kanske trodde att det var på 70-talet när boken skrevs. Jag minns inte när homosexualitet blev lagligt i Sverige och när det slutade klassas som en sjukdom, men det var ganska sent och det var säkert inte bättre i England och USA.

Hennes vetenskaplighet är ju också under all kritik och man får helt enkelt se hennes bok som en subjektiv partsinlaga färgad av hennes syn på världen. Men det gör ju inte hennes idéer ointressanta tycker jag.
Av Clee
#8470376
MariaKB skrev: Just att hon skyller alla konstiga personlighetsdrag och psykiska störningar på brist på närhet i spädbarndomen kanske låter lite väl frälst och fanatiskt, men samtidigt är det inte så märkligt att tänka att mycket av hur vi är som vuxna har sin grund i hur våra första relationer har sett ut. Som ett exempel såg jag nyss den här sorgliga dokumentären som handlade om vuxna män som hellre har dockor som flickvänner än riktiga människor, och flera av dem uttrycker att dockor kan man alltid lita på, de gör inte narr av en, de finns alltid där för en, de lämnar en inte. Omedelbart kom jag såklart att tänka på att det är troligt att de som barn inte har fått närhet av sina föräldrar utan har fått hålla till godo med gosedjur och dockor.
Nu har jag ju inte läst boken men jag har förmodligen inspirerats av den indirekt genom att jag läst din blogg t ex ;-) och också läst och lärt mig mycket av diskussionstrådar här. Jag vet inte vilken utbildning Liedloff hade men det känns som att hon kanske läste in en del psykoanalytiska teorier i sina tolkningar? Hursomhelst så menar väl modern hjärnforskning och psykologi att anknytningen är väldigt viktig åtminstone för hur vi är i relationer som vuxna (jag lade in ett par länkar om det här: http://www.sjalbarn.se/forum/viewtopic. ... 2#p8469509 ) och innan jag fick barn har jag verkligen grubblat så himla mycket på varför många människor i min omgivning varit så veliga och rädda i relationer, medan andra kastat sig huvudstupa in med livet som insats. Att det varit relativt få personer i min bekantskapskrets som haft trygga och harmoniska inställningar till nära relationer. Här finns bra grundläggande info om det tycker jag.

Jag tror det är destruktivt för barn som skriker (efter närhet) att bli ignorerade, att det är mer allvarligt ju yngre barnen är. Men jag tror inte det är skadligt för barn som verkar föredra det att åka vagn, så som du beskriver ditt barn karolina106 i signaturen. Mina barn har (tack och lov) oftast varit helt ok med att sitta och sova i vagn och de gånger de inte vill göra det vill de oftast inte sitta i sjal eller bilstol eller hållas (fast) överhuvudtaget. Men jag tror också att det är bra att bära barn som inte nödvändigtvis skriker efter närhet, som norm, för att jag tror på det här att människan föds för tidigt i förhållande till sin utveckling för att dess stora hjärna ska kunna komma ut ur moderlivet, och därför bör få så mycket närkontakt som möjligt första 1,5 året i alla fall. Jag tror att många överser med barn som protesterar i vagn betydligt mer än barn som protesterar i sjal även om orsaken är densamma, dvs typ övertrötthet.

Homosexualitet has got nothing to do with it. ;)
Av karolina106
#8470391
Att närhet är en otroligt viktig del i föräldraskapet och speciellt för spädbarn det är jag till 100000% med på. Den beskrivning av spädbarnshantering som hon gör i boken är fullständigt hjärtskärande. Och att brist på närhet kan ge konsekvenser - det är inte heller något som jag egentligen ifrågasätter

Men närheten är ju något som genomsyrar ett nära föräldraskap tänk, och inte en unik ide för hennes bok (väl?). Fast jag är inte påläst om ursprunget av "nära föräldraskap rörelsen" eller vad man ska kalla det. Det var kanske inte alls så accepterat när boken kom. I alla fall så kan jag förstå att den är en inspirationskälla i fördelarna med nära föräldraskap

Att bli upptagen som en del i den sociala helheten tror jag oxå är en viktig aspekt i en positiv uppväxt. Men det förespråkar ju även ex.vis Anna Wahlgren (vars syn på barn jag inte är så positiv till i övrigt) och Jesper Juuhl. Fast om hon publicerade långt innan dem kanske de hämtad det härifrån? :hmm:

Annat som stör mig så mycket med boken var dels romantiseringen av det folk hon skriver om. Dels bristen på källor i det hon presenterar som fakta, ex.vis - att om ett barn av någon anledning hoppar över krypandet så skadas den verbala utveckligen. Men om man i senare/vuxen ålder kryper omkring några timmar kan man reparera skadan.

- Barn som råkar ut för olyckshändelser och blir brännskadade - det beror på att mamman inte kan känna sig genuint moderlig och mer eller mindre riggar upp potentiella olycksplatser (som kokande soppa inom räckhåll) för att då tillfredsställa både sitt behov av att känna sig som en bra mamma, samtidigt som hon inte kan ta till sig barnet.

Vikten av en närvarande pappa är i princip helt ignorerad.

Och när hon skriver om icke önskvärda drag som slarvern/don juan så beskrivs han som en man som inte älskats av sin mamma. Det känns som en unken syn på könsrollerna.

Och att inte bäras tillräckligt skulle kunna ge upphov till Oedipus/Elektra situation - och då gör hon hoppet till att barn skulle utveckla sexuella känslor för föräldern,och att föräldern skulle ha sexuella känslor för barnet. Allt beroende på att varken barn eller förälder burits tillräckligt.

Ovan är några av de saker som framstod som absurda. Boken var så allt eller inget tyckte jag. Eftersom det är omöjligt att upprätthålla kontinuum begreppet är vi då alla dömda, och kommer föra vidare detta till våra barn.

Jag läste iofs boken med förväntan på facklitteratur. Om man struntar i det fackliga/vetenskapliga och mer ser den som en övergripande halvt skönlitterär/filosofisk inspirationskälla för sitt nära föräldraskap kan jag förstå om man får en annan upplevelse.
Användarens profilbild
Av solanna
#8470398
karolina106 skrev: Men närheten är ju något som genomsyrar ett nära föräldraskap tänk, och inte en unik ide för hennes bok (väl?). Fast jag är inte påläst om ursprunget av "nära föräldraskap rörelsen" eller vad man ska kalla det. Det var kanske inte alls så accepterat när boken kom. I alla fall så kan jag förstå att den är en inspirationskälla i fördelarna med nära föräldraskap

Att bli upptagen som en del i den sociala helheten tror jag oxå är en viktig aspekt i en positiv uppväxt. Men det förespråkar ju även ex.vis Anna Wahlgren (vars syn på barn jag inte är så positiv till i övrigt) och Jesper Juuhl. Fast om hon publicerade långt innan dem kanske de hämtad det härifrån? :hmm:
Jag tror att man måste tänka på vilken kontext CC är skriven i. Jean Liedloff är amerikanska och växte upp i en tid då näraföräldraskap stor lågt i kurs. Då var det ett auktoritärt föräldraskap som var normen och barn skulle inte klemas bort med närhet mm. Boken är publicerad 1975 och det har ändå gått snart 40 år sedan dess och självklart har det hänt en del på den tiden.

Hon är helt ovetenskaplig och psykodynamiker som hon är lägger hon självklart in en hel del sådana perspektiv i sina teorier. Men jag hävdar ändå att hennes grundläggande tankegods är inspirerande och fascinerande. Det gav mig en helt annan syn på mänskligheten och hur kulturen formar oss. Jag kan även varmt rekommendera boken "Our babies, ourselves" av Meredith Small.
Av Clee
#8470426
karolina106: Du har väldigt goda invändningar och det känns lite... ja, tveksamt att ha sett boken rekommenderas så mycket utan att samtidigt ha fått brasklappen angående de saker du nämner. Även om man läser boken som inspiration snarare än bibel.
Användarens profilbild
Av miom
#8470457
:iagree:
morgon skrev:Den är som ingen annan bok.

Jag skulle säga att dess synsätt innebar en revolution för mig.
Jag instämmer.

Kanske för att när jag läste den när jag blev förälder för 8 år sedan fanns det inte så mycket liknande tillgängligt. Den var helt annorlunda allt annat jag hade läst. Det fanns mycket lite info på nätet också. Idag finns det ju så mycket mer att välja på. Men boken har absolut format mitt föräldrarskap i väldigt hög grad. Till det bättre.
Av karolina106
#8470480
solanna skrev:
karolina106 skrev: Men närheten är ju något som genomsyrar ett nära föräldraskap tänk, och inte en unik ide för hennes bok (väl?). Fast jag är inte påläst om ursprunget av "nära föräldraskap rörelsen" eller vad man ska kalla det. Det var kanske inte alls så accepterat när boken kom. I alla fall så kan jag förstå att den är en inspirationskälla i fördelarna med nära föräldraskap

Att bli upptagen som en del i den sociala helheten tror jag oxå är en viktig aspekt i en positiv uppväxt. Men det förespråkar ju även ex.vis Anna Wahlgren (vars syn på barn jag inte är så positiv till i övrigt) och Jesper Juuhl. Fast om hon publicerade långt innan dem kanske de hämtad det härifrån? :hmm:
Men jag hävdar ändå att hennes grundläggande tankegods är inspirerande och fascinerande. Det gav mig en helt annan syn på mänskligheten och hur kulturen formar oss. Jag kan även varmt rekommendera boken "Our babies, ourselves" av Meredith Small.
Jag ifrågasätter inte på något sätt din upplevelse. Vill bara förstå vad andra sett som så positivt, för det är roligt att kunna inspireras av olika saker :)

Med tanke på när den är skriven, så förstår jag att situationen försås var betydligt annorlunda då. Får justera min uppfattning lite med hänsyn till detta.

Uppskattar eran input oavsett om ni gillat eller ogillat boken :app:
Av MariaKB
#8470551
karolina106 skrev:
solanna skrev:
karolina106 skrev: Men närheten är ju något som genomsyrar ett nära föräldraskap tänk, och inte en unik ide för hennes bok (väl?). Fast jag är inte påläst om ursprunget av "nära föräldraskap rörelsen" eller vad man ska kalla det. Det var kanske inte alls så accepterat när boken kom. I alla fall så kan jag förstå att den är en inspirationskälla i fördelarna med nära föräldraskap

Att bli upptagen som en del i den sociala helheten tror jag oxå är en viktig aspekt i en positiv uppväxt. Men det förespråkar ju även ex.vis Anna Wahlgren (vars syn på barn jag inte är så positiv till i övrigt) och Jesper Juuhl. Fast om hon publicerade långt innan dem kanske de hämtad det härifrån? :hmm:
Men jag hävdar ändå att hennes grundläggande tankegods är inspirerande och fascinerande. Det gav mig en helt annan syn på mänskligheten och hur kulturen formar oss. Jag kan även varmt rekommendera boken "Our babies, ourselves" av Meredith Small.
Jag ifrågasätter inte på något sätt din upplevelse. Vill bara förstå vad andra sett som så positivt, för det är roligt att kunna inspireras av olika saker :)

Med tanke på när den är skriven, så förstår jag att situationen försås var betydligt annorlunda då. Får justera min uppfattning lite med hänsyn till detta.

Uppskattar eran input oavsett om ni gillat eller ogillat boken :app:
Jag håller helt med dig i allt du skriver också, det är också saker jag reagerade på, men som jag faktiskt hade glömt/förträngt för att de var så dumma :lol:

Men jo, som någon annan skrev, boken är ju från 1975 och har inspirerat många nutida föräldraskapsskribenter. Ofta när jag läser Juul så känns det som om han har snott fraser rakt av (nej, det har han inte men han är helt klart inspirerad. Samtidigt är ju Liedloff helt klart inspirerad av Rousseaus bok "Émile" från 1762 och hans idéer om den ädle vilden, fri uppfostran, viktigheten av närhet och amning etc.

Sen är väl AP-begreppet inspirerat av Liedloff (utöver Bowlbys anknytningsteori), något som jag tror Morgon vet mer om.

Uppskattar också din input och det är alltid intressant att diskutera Liedloff tycker jag.

Clee: Jag har aldrig skrivit en hel recension av boken, då hade jag helt klart tagit upp dessa saker som TS nämner. I mina blogginlägg har jag ofta hänvisat till Liedloff men bara tagit upp olika teman som jag har tyckt varit intressanta, som de som jag nämnde ovan. Det hade varit lite konstigt och OT att börja nämna allt negativt i boken också, men nu vet jag inte om det var en pik mot just mig det du skrev :wink: Om jag ska nämna en annan sak som stör mig enormt är att hon beskriver Yek'wanafolket som stenåldersmänniskor, det är inte så ovanligt att man gör det men det är så fel och okunnigt att säga så.

Rekommenderar också Our babies, Ourselves! :tumup:
Av Clee
#8470561
MariaKB skrev: Clee: Jag har aldrig skrivit en hel recension av boken, då hade jag helt klart tagit upp dessa saker som TS nämner. I mina blogginlägg har jag ofta hänvisat till Liedloff men bara tagit upp olika teman som jag har tyckt varit intressanta, som de som jag nämnde ovan. Det hade varit lite konstigt och OT att börja nämna allt negativt i boken också, men nu vet jag inte om det var en pik mot just mig det du skrev :wink: Om jag ska nämna en annan sak som stör mig enormt är att hon beskriver Yek'wanafolket som stenåldersmänniskor, det är inte så ovanligt att man gör det men det är så fel och okunnigt att säga så.

Rekommenderar också Our babies, Ourselves! :tumup:
Nä, jag tänkte på i boktrådar här hur många benämner det som en ögonöppnare och boken som förändrade deras liv osv - vilket ju förstås verkar helt rimligt - men den enda som någonsin yppat reservationer mot boken såvitt jag sett och hört är ju du och nu karolina106 då. Och det är ju rätt allvarliga invändningar tycker jag, som ju tyvärr påverkar Liedloffs trovärdighet. Hon verkar nästan lite ad hoc, som att hon bestämt sig för vad hon ville se och sedan samlade bevis för det?
Esploriamo le Suonerie Gratis!

Ciao a tutti! Voglio condividere con te una grande[…]

Chcę podzielić się z Wami moim najnowszym odkrycie[…]

Ny forumägare & Sjalbarns framtid!

Jag surfar ofta på forumet medan jag spelar […]

¡Hola a todos! Quiero compartir con ustedes[…]

Du har väl inte missat våra andra artiklar & köpguider?