Bootstrap Framework 3.3.6

[fenix]

:

Typ - man behöver inget skötbord, man behöver inte salvor, man behöver inte wet wipes - man kan bara dra av blöjan och blaska under kranen.

Jag har upptäckt att det är mycket mer praktiskt och går snabbare än att blaska med trasor, så why not liksom

Nä precis! Man behöver inget av allt det där. Min man försökte berätta det för sin bror som väntar första, men det gick inge vidare...

Nä, det är då de tittar på en som om man var grönvårtig och slemmig och från yttre rymden och så går gardinen ner och de berättar med blank stressad blick och tydlig-avbryt inte igen- röst hur DYRT allt är dessutom allt man måste ha... vi är iofs inte heller några dygdemönster
ang i-landsproblemet: vi använder både de fina tvättlapparna och de återanvända t-shirt-bitarna som småhanddukar- efter blaskandet
Nu har jag fått boken- ser fram mot att få öppna den

grönvårtig å slemmig.....

[Buscilla]

Tänkte höra om någon vill sälja sin bok som inte behöver den längre? Annars beställer jag en ny.

[Fluffboll]

Jag fick den i födelsedagspresent imorse! Måste ha världens bästa make!

Nu ska här läsas!

[Cinnamon]

Är det någon här som hunnit använda sig av något i boken på något sätt? *nyfiken*

Jag har börjat tvätta bebisen under vattenkranen.

Varför? Det har jag alltid gjort och haft dåligt samvete över så berätta nu vad det är som är så bra med det så att jag kan fortsätta med gott samvete!

Jag sköljer också i handfatet, eller ännu hellre, duschen! Duschen förutsätter att barnet kan stå själv . Men, med dåligt samvete för allt vatten som går åt. Jag vill nog säga att det är mer resurssnålt med blöta tygtvättlappar, men jag har inte räknat på det.

[lynnis]

Funderar på att köpa... Ni som har läst boken och ABC-nättidning, är det några nyheter eller kommer mycket igen?

[miom]

Funderar på att köpa... Ni som har läst boken och ABC-nättidning, är det några nyheter eller kommer mycket igen?

Jag tycker den är mycket mer.

[Tootz]

Nu har jag också beställt boken

[lynnis]

Låter spännande, ska beställa den

[naimiez]

Tycker ni detta är en bra bok även om ens barn är 5 och 3 år??

[noranora]

Nu har jag nästan läst ut boken och tycker på det stora hela att det är en bra, klok och inspirerande bok. Men en sak funderade jag på (eller, okej, flera saker, men vi börjar med den här ) och det är det här med hur hon skriver om "nödprogram 1" och "nödprogram 2" (har för mig det var så, har inte boken intill mig just nu). Jättebra sätt att illustrera och förklara som gör hennes resonemang tydliga, MEN finns det inte en risk i att man utesluter andra reaktioner (än just dessa två "nödprogram") om man förenklar det så? (Nu tog jag just "nödprogrammen" som ett exempel.)

Gah, just nu lyckas jag inte få fram riktigt vad jag menar. Hoppas någon förstår ändå, annars får jag förtydliga mig

[Sanna81]

Puffar upp den här tråden lite, eftersom jag fick hem boken idag och kommit halvvägs.

Intressant är den! Även om jag kanske inte bytt uppfattning om något så ger den fler argument för varför man kan/ska göra som jag föreställer mig att jag vill ha det när jag får barn.

Svåraste biten tycker jag nog helt klart verkar vara det här med att ha ett liv som ett spädbarn kan "hänga på" i. Kan ju inte gärna ha med bebisen på jobbet, och antar att sitta framför datorn inte riktigt räknas som en aktivitet man kan ta med en bebis på... Utan storasyskon (eller för den delen särskilt många människokontakter över huvud taget) och utan alltför många hemarbetsuppgifter i en tvårumshyresrätt så känns det som om risken för att bli bara omvårdande är rätt stor

[MuuM]

Puffar upp den här tråden lite, eftersom jag fick hem boken idag och kommit halvvägs.

Intressant är den! Även om jag kanske inte bytt uppfattning om något så ger den fler argument för varför man kan/ska göra som jag föreställer mig att jag vill ha det när jag får barn.

Svåraste biten tycker jag nog helt klart verkar vara det här med att ha ett liv som ett spädbarn kan "hänga på" i. Kan ju inte gärna ha med bebisen på jobbet, och antar att sitta framför datorn inte riktigt räknas som en aktivitet man kan ta med en bebis på... Utan storasyskon (eller för den delen särskilt många människokontakter över huvud taget) och utan alltför många hemarbetsuppgifter i en tvårumshyresrätt så känns det som om risken för att bli bara omvårdande är rätt stor

Ja, det här har jag funderat mycket på. R är som gladast när han får hjälpa till. oavsett om det är att skära champinjoner med en kniv eller hjälpa farfar rensa ogräs bland nässlorna. Men hur många såna uppgifter finns det egentligen i vårt moderna liv? Jag tycker det är jättesvårt att ge honom meningsfulla uppgifter att hjälpa till med!

[Pärla]

Puffar upp den här tråden lite, eftersom jag fick hem boken idag och kommit halvvägs.

Intressant är den! Även om jag kanske inte bytt uppfattning om något så ger den fler argument för varför man kan/ska göra som jag föreställer mig att jag vill ha det när jag får barn.

Svåraste biten tycker jag nog helt klart verkar vara det här med att ha ett liv som ett spädbarn kan "hänga på" i. Kan ju inte gärna ha med bebisen på jobbet, och antar att sitta framför datorn inte riktigt räknas som en aktivitet man kan ta med en bebis på... Utan storasyskon (eller för den delen särskilt många människokontakter över huvud taget) och utan alltför många hemarbetsuppgifter i en tvårumshyresrätt så känns det som om risken för att bli bara omvårdande är rätt stor

Ja, det här har jag funderat mycket på. R är som gladast när han får hjälpa till. oavsett om det är att skära champinjoner med en kniv eller hjälpa farfar rensa ogräs bland nässlorna. Men hur många såna uppgifter finns det egentligen i vårt moderna liv? Jag tycker det är jättesvårt att ge honom meningsfulla uppgifter att hjälpa till med!

Diska, plocka i och ur tvättmaskin, duka, laga mat, panta flaskor, slänga grejer i återvinningen, vattna och duscha blommorna, ge katterna mat, hämta posten, lägga upp varor på bandet i affären, ställa tillbaka kundvagnen, packa påsen, hjälpa till att bära....

[Sanna81]

Puffar upp den här tråden lite, eftersom jag fick hem boken idag och kommit halvvägs.

Intressant är den! Även om jag kanske inte bytt uppfattning om något så ger den fler argument för varför man kan/ska göra som jag föreställer mig att jag vill ha det när jag får barn.

Svåraste biten tycker jag nog helt klart verkar vara det här med att ha ett liv som ett spädbarn kan "hänga på" i. Kan ju inte gärna ha med bebisen på jobbet, och antar att sitta framför datorn inte riktigt räknas som en aktivitet man kan ta med en bebis på... Utan storasyskon (eller för den delen särskilt många människokontakter över huvud taget) och utan alltför många hemarbetsuppgifter i en tvårumshyresrätt så känns det som om risken för att bli bara omvårdande är rätt stor

Ja, det här har jag funderat mycket på. R är som gladast när han får hjälpa till. oavsett om det är att skära champinjoner med en kniv eller hjälpa farfar rensa ogräs bland nässlorna. Men hur många såna uppgifter finns det egentligen i vårt moderna liv? Jag tycker det är jättesvårt att ge honom meningsfulla uppgifter att hjälpa till med!

Diska, plocka i och ur tvättmaskin, duka, laga mat, panta flaskor, slänga grejer i återvinningen, vattna och duscha blommorna, ge katterna mat, hämta posten, lägga upp varor på bandet i affären, ställa tillbaka kundvagnen, packa påsen, hjälpa till att bära....

Jo, sånt gör man ju såklart. Men inte tar det särskilt stor del av dygnet? Eller också är det bara jag som är alltför lat och har diskmaskin, lagar snabblagad mat, handlar i närheten etc så att större delen av tiden ändå är "barnovänliga aktiviteter" som jobba eller sitta framför datorn. Kanske ska man bara tänka att det automatiskt tar längre tid med ett barn, eller också får man skärpa till sig och göra vardagsgöromålen lite noggrannare bara för att de ska ta tid?

[Pärla]

Puffar upp den här tråden lite, eftersom jag fick hem boken idag och kommit halvvägs.

Intressant är den! Även om jag kanske inte bytt uppfattning om något så ger den fler argument för varför man kan/ska göra som jag föreställer mig att jag vill ha det när jag får barn.

Svåraste biten tycker jag nog helt klart verkar vara det här med att ha ett liv som ett spädbarn kan "hänga på" i. Kan ju inte gärna ha med bebisen på jobbet, och antar att sitta framför datorn inte riktigt räknas som en aktivitet man kan ta med en bebis på... Utan storasyskon (eller för den delen särskilt många människokontakter över huvud taget) och utan alltför många hemarbetsuppgifter i en tvårumshyresrätt så känns det som om risken för att bli bara omvårdande är rätt stor

Ja, det här har jag funderat mycket på. R är som gladast när han får hjälpa till. oavsett om det är att skära champinjoner med en kniv eller hjälpa farfar rensa ogräs bland nässlorna. Men hur många såna uppgifter finns det egentligen i vårt moderna liv? Jag tycker det är jättesvårt att ge honom meningsfulla uppgifter att hjälpa till med!

Diska, plocka i och ur tvättmaskin, duka, laga mat, panta flaskor, slänga grejer i återvinningen, vattna och duscha blommorna, ge katterna mat, hämta posten, lägga upp varor på bandet i affären, ställa tillbaka kundvagnen, packa påsen, hjälpa till att bära....

Jo, sånt gör man ju såklart. Men inte tar det särskilt stor del av dygnet? Eller också är det bara jag som är alltför lat och har diskmaskin, lagar snabblagad mat, handlar i närheten etc så att större delen av tiden ändå är "barnovänliga aktiviteter" som jobba eller sitta framför datorn. Kanske ska man bara tänka att det automatiskt tar längre tid med ett barn, eller också får man skärpa till sig och göra vardagsgöromålen lite noggrannare bara för att de ska ta tid?

Aha, jag tänkte på aktiviteter som barnet kan hjälpa till med. Men det är ju först när de är lite större. Och då tar det längre tid, särskilt i början .