Jobba kvar eller gå? : Anonyma inlägg • sjalbarn.se

Aktuellt datum och tid: tis jun 19, 2018 08:06

Jobba kvar eller gå?

Behålla din anonymitet i "glädje som sorg" - "lätt eller tungt"

Moderatorer: krakri, Asia, God_cares, Tyche, Hell Cat

Jobba kvar eller gå?

Inläggav Hej12345 » tor mar 15, 2018 17:09

Jag har äntligen fått jobb, har jobbat några månader och först var jag överlycklig. Jobbet är roligt och enkelt. Men redan från början var det strul med min chef, företaget är rörigt och har dåliga villkor, anställningsavtalet var otydligt och det kändes inte bra. Fick till ett bättre avtal men det finns liksom ingen erfarenhet eller seriositet. Det känns som att bara folk jobbar spelar det ingen roll om dom trivs eller om saker fungerar.

Jag behöver vissa grejer för att mitt jobb ska gå att utföra och när jag börjar mitt skift vet jag aldrig om grejerna finns där, om jag har en bil eller ej och jag har därför lagt massa av min obetalda fritid på att lösa detta så allt finns när jag jobbar. Har till och med fått åka hem till kollegor och hämta saker på privat tid.
Dessutom har dom typ som policy att ej ha tankkort utan vi anställda ska lägga ut bensin och får tillbaka det på lönen sen, för mig känns det som att låna ut pengar åt företaget. Kan handla om 300-1000 kr per månad av mina egna pengar, vad händer om företaget går i konkurs tex?

Själva jobbet är roligt men allt strul och kaos gör att jag är leds. Mycket av min tid går åt till att tänka på jobbet, fixa med jobbet eller prata med kollegor och chefer och jag jobbar inte ens heltid. Är det normalt?

Dessutom håller en av cheferna på att ringa mig när som helst under dygnet, tar upp allt möjligt och frågar saker om jobbet samt undrar om jag kan hjälpa honom med saker som rör jobbet eller gör ändringar i sista minuten angående saker som rör jobbet. Jag har blivit halvt indragen i hans privatliv och vi är alldeles för tight, jag vill liksom bara ha ett jobb att gå till, inte direktkontakt med chefen rörande allt möjligt flera dagar i veckan och han är rätt lynning med ett skiftande humör och tar upp saker ang andra anställda, typ skitsnack som jag ej vill höra. Jag får sjukt dåliga vibbar kring massa annat också som jag ej kommer ta upp här.

Har fått löfte om att saker ska ändras men vet ej om det kommer hålla. Men samtidigt vad är mitt alternativ? Jag har sökt in till en utbildning som jag ev kommer in på i Juni.
Fram till dess har jag två månaders föräldraledighet jag kan plocka ut men f-kassan visste ej om jag har skyddad sgi eller om jag kommer få lägsta belopp. Jag har sökt en del jobb men vet inte om jag hinner få något nytt. Och i värsta fall kommer min sambo lämna mig och då står jag själv med massa räkningar.
Ska jag chansa att stanna kvar på detta jobb och bli tokig eller ska jag hoppas jag får en ok föräldrapenning och hoppas att jag kommer inte på utbildningen sen?
Hej12345
 

Re: Jobba kvar eller gå?

Inläggav Ornage » tor mar 15, 2018 23:29

Det låter som om du borde byta jobb. Det är inget bra att bli tokig. Men känner du att det inte går ekonomiskt så måste du sätta upp gränser (framförallt mot chefen, låter inte ok). Gissar att ni inte har någon facklig person du kan prata med ... Men du kan alltid ringa facket ändå. Eller finns det någon vettig på HR. Eller börja med en kollega du litar på.

Hoppas du hittar en lösning.
:heart:
Stora E 0610 Lilla E 1003 Minsta E 1505
Ornage
SjalVan
SjalVan
 
Inlägg: 300
Blev medlem: mån apr 09, 2007 19:57
Ort: Utanför Malmö

Re: Jobba kvar eller gå?

Inläggav camsch » fre mar 16, 2018 04:45

Det är ju vara du som kan avgöra egentligen. För är det så illa att du verkligen blir sjuk av det, gå NU.

Men min erfarenhet är att om man väl bestämt sig att lämna går det lättare att orka sista tiden.
Många jobb har 3 månader uppsägningstid, och då har man ju oftast inget val.

Om du väl har bestämt dig för att säga upp dig tills i juni (som ändå bara är 3 månader bort) så skulle jag personligen sluta svara på samtal från chefen utanför arbetstid t ex.
Hålla mina gränser hårdare. Inte fixa alltför mycket på min privata tid utan ta arbetstid att fixa det jag måste. Finns det fler som gör samma sak? Hur gör de?

Däremot. Om du gett det ett par månader och magkänslan säger: Gå!!!!
Lyssna, försök hitta nya utvägar. Planera inte för att stanna utan enbart för att gå så fort som möjligt.
Jag är stolt mamma till 2 barn här på jorden och en liten stjärna på himlen.
Lillan född okt -07 bärs sällan numera men i så fall i batikfärgad grön Gås, ringsjal eller i hemsydd sele
Användarvisningsbild
camsch
SjalGalning
SjalGalning
 
Inlägg: 5620
Blev medlem: mån apr 23, 2007 17:12
Ort: Norrköping

Re: Jobba kvar eller gå?

Inläggav Grodfen » fre mar 16, 2018 07:15

Usch vad jobbigt! Jag hade nog också försökt att hålla ut tills i juni. Och försökt att hitta strategier för att klara de månaderna. Min erfarenhet är också att det blir lättare att distansera sig om det är tidsbegränsat. Du är inte en del av detta, utan ditt uppdrag är bara att härda ut tills i juni. Men som sagts, riskerar du utbrändhet tex om du stannar de månaderna så gör det inte.
Mamma till D, född 110826, och A, född 140227.
Användarvisningsbild
Grodfen
SjalFantast
SjalFantast
 
Inlägg: 2246
Blev medlem: ons dec 14, 2011 18:44
Ort: Stockholm, Sweden

Re: Jobba kvar eller gå?

Inläggav Hej12345 » fre mar 16, 2018 12:27

Tack för tankarna kring hur jag ska hantera chefen. Starkare gränser är ett måste, jobbigt vara att behöva sätta upp det mot sin chef!
Alla andra anställda verkar bara ha accepterat läget så jag känner mig krånglig och bortskämd.
Hej12345
 

Re: Jobba kvar eller gå?

Inläggav Maria B » tis apr 24, 2018 23:12

Du är INTE krånglig och bortskämd - det är du som har rätt i detta! :heart: Det låter inte som en ok situation det du skriver, inte hållbart i längden att fortsätta. Du har dessutom familj att ta hand om, och det är inte ok att jobba gratis åt arbetsgivaren genom att åka runt å fixa grejer på fritiden hela tiden eller alltid finnas till hands för chefen. Kräver chefen det - då ska du ha betalt i pengar eller ledighet från ordinarie arbetstid för att fixa saker. Din familj ska ju inte bli lidande för att inte chefen har koll påläget tänker jag. Kände du och chefen varandra sen innan eller blev ni "kompisar" nu?

Jag har haft det som du, jag var bara tillfälligt anställd och blev som någon slags bollplank till nya chefen, och när jag sade ifrån och stoppade fick jag inte förlängt. Idag kan jag se att det var bra för mig att inte jobba där, men då kändes det jättehemskt och jobbigt. Så mycket tid, tankeverksamhet mm jag lagt på jobbet (och familjen upplevde mig som "frånvarande").

Stå på dig, du är värd mer! Håller tummarna för att du får ett roligare jobb eller kommer in på en bra utbildning! Det är viktigt att må bra och trivas. Och att det ordnar sig med sambon. :kelalite:
Maria B
 


Återgå till Anonyma inlägg

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Caroline och 2 gäster