- lör mar 03, 2007 20:47
#534856
Min sjalberättelse började för drygt fyra år sedan när våran lilla prinsessa föddes. Lea föddes hastigt efter att man upptäckt havandeskapsförgiftning på en rutinkontroll i v 28 - det blev sjukhuset direkt och ut kom en prinsessa på 997 g. Under alla tio veckor på neo så satt vi känguru/hud mot hud med henne min man och jag, så mycket vi kunde. Och när vi väl fick hem henne så ville vi fortsätta att bära och ha henne nära. Babybjörn var hon alldeles för liten för i början så jag sökte alternativ på nätet. Läste en del om sjalbärning och beställde en Didymos Katja. Hon trivdes jättebra i den, men jag bar inte så länge utan hon var nöjd och glad oavsett så sjalen föll i glömska. Ett tag tänkte jag faktiskt sy en gardin av den för jag tycker färgerna är så fina...
Sen så föddes lillprinsen Ruben efter mycket krångel, i november 06. Han fick stanna till v 34, men vägde ändå bara 1500g så då började kängurusittandet om. Och sjalen kom fram igen. Och jag surfade runt om sjalar och fann...Sjalbarnsforumet!! Vilken sjaltrend som spridit sig runt om i landet - härligt. Jag kände mig ganska ensam med tjejen, men nu vet iallafall folk runt en att man kan bära i sjalar (även om ingen i min närhet gör det..) Nu bär både min man och jag dagligen med vår sjal, eftersom Ruben helt enkelt trivs bäst i den. Vagnen har vi inte använt många gånger. När man ska till dagis med stortjejen är det så mycket enklare att bära i sjal.
Sjalbärandet väcker så många positiva reaktioner och nu törs folk också fråga mer märker jag.
Sjalbarnsforumet har dock en stor nackdel - man inser att det finns en uppsjö av sjalmodeller och längder....och...man vill ju prova dem alla...
Sen så föddes lillprinsen Ruben efter mycket krångel, i november 06. Han fick stanna till v 34, men vägde ändå bara 1500g så då började kängurusittandet om. Och sjalen kom fram igen. Och jag surfade runt om sjalar och fann...Sjalbarnsforumet!! Vilken sjaltrend som spridit sig runt om i landet - härligt. Jag kände mig ganska ensam med tjejen, men nu vet iallafall folk runt en att man kan bära i sjalar (även om ingen i min närhet gör det..) Nu bär både min man och jag dagligen med vår sjal, eftersom Ruben helt enkelt trivs bäst i den. Vagnen har vi inte använt många gånger. När man ska till dagis med stortjejen är det så mycket enklare att bära i sjal.
Sjalbärandet väcker så många positiva reaktioner och nu törs folk också fråga mer märker jag.
Sjalbarnsforumet har dock en stor nackdel - man inser att det finns en uppsjö av sjalmodeller och längder....och...man vill ju prova dem alla...