Besvara • sjalbarn.se

Aktuellt datum och tid: tis feb 25, 2020 06:33

Jag - den andra kvinnan

Besvara


This question is a means of preventing automated form submissions by spambots.
Smilies
:D :) :tumup: :vågen: :( :o :shock: :? 8) :lol: :x :heart: :love: :loving: :P :oops: :cry: :evil: :twisted: :roll: :wink: :| :mrgreen: :Hahaa: :app: :rodna: :mums: :hmm: :whut: :siishah:
Visa fler smilies
BBCode är
[img] är
[flash] är AV
[url] är
Smilies är
Trådhistorik
   

Expandera Trådhistorik: Jag - den andra kvinnan

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av MuuM » mån jan 20, 2020 09:41

Skönt att höra från dig. Förstår att du slutat vänta. :heart: :heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av linamh » fre jan 17, 2020 18:25

Tack för uppdateringen, även om det inte låter så uppåt :?

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » fre jan 17, 2020 14:58

Inte mycket förändras. Julen kom och gick. Han sitter fortfarande fast i sin livskris, eller kanske han klamrar sig fast vid den... ibland känns det så. Inte mycket jag kan göra åt det.

Jag blir mer och mer svartsjuk på den som är hans legala partner. Inte för att dom gör en massa saker tillsammans, för det gör dom inte. Tvärtom. Utan för att han fortsätter att prioritera henne framför mig, även om det är av nåt slags medlidande/skuld-skäl så känns det ändå inte riktigt bra.

Jag har väl nånstans förstått och accepterat att han inte kommer att skilja sig med mindre än att hon slänger ut honom och det kommer nog inte hända inom någon nära tid. Så det vi har nu är det vi har och jag har slutat vänta på att det ska bli något annat, även om han säger att han fortfarande tror det och jobbar på att det ska bli så, så väntar jag inte längre. Jag tar en vecka i taget och så får det bli vad det blir. Det är väldigt sorgligt på nåt sätt. Att två personer som trivs så bra ihop och älskar varandra så mycket inte ska kunna hitta ett sätt att kunna vara tillsammans.

Livet är för jävligt helt enkelt.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av linamh » lör jan 04, 2020 09:54

Hur går det?

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av zink » lör okt 12, 2019 21:15

Låter tyvärr som att du är nåt på spåret.

De män och kvinnor jag känner som träffat sin stora kärlek fastän de varit i ett förhållande - har berättat direkt.

Du har beskrivit att han beskriver sin situation som problematisk, behöver visa fru och familj hänsyn. Typ. Och det gör han nu exemplariskt - genom att fortsätta som förr med dig. Men nu med tillägget att även mörka för dig. Och henne.

Så. Nu har det gått snart 3 år?

Han verkar tycka situationen är heeelt okej för honom. Han får det han vill ha. Du däremot?

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av butterfly » tor okt 03, 2019 19:16

Läste din tråd och sitter nu och läser Tara. En intervju med Åsa som skrivit denna bok
https://www.adlibris.com/se/bok/en-halv ... 9188867230
Det kan ju vara så att det blir du och den man du har en relation med. Men det kan ju oxå vara så att han lever dubbelliv. Kanske boken kan ge dig några insikter eller ledtrådar.

Förstår att du har det fruktansvärt tufft! Tappa inte bort dig själv i allt! :heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Gäst » tor okt 03, 2019 19:14

Läste din tråd och sitter nu och läser Tara. En intervju med Åsa som skrivit denna bok
https://www.adlibris.com/se/bok/en-halv ... 9188867230
Det kan ju vara så att det blir du och den man du har en relation med. Men det jag ju oxå vara så att han lever dubbelliv. Kanske boken kan ge dig några insikter eller ledtrådar.

Förstår att du har det fruktansvärt tufft! Tappa inte bort dig själv i allt! :heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » tor okt 03, 2019 14:12

Det står väl snarare still än går nånstans. :| Det här är så otroligt svårt. Vi träffas genom att slå knut på oss själva och genom att jag åker till hans hotell var han nu råkar befinna sig.

Det börjar såklart bli svårare att svårare att tysta rösterna som viskar om att han nog inte är ärlig, om att han nog bara vill försöka få ut mesta möjliga sex av det här, att han inte alls har nån ambition att lämna sin fru, att han inte alls tappat sin berlock utan istället tagit av den för att hans fru ska bli mindre misstänksam. Att.. Ja ni fattar.

Men nånstans så VILL jag inte ge upp.

Men jag fattar ju också hur otroligt svårt vi kommer få att pussla ihop det här. Även om han lämnar henne. När hon inser att han fortsatte träffa mig lär deras relation var totalt omöjlig.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av LL » mån sep 23, 2019 12:11

Hur går det?

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av linamh » lör sep 07, 2019 15:54

Denandrakvinnan skrev:Idag är jag jättebarnslig och vägrar texta godmorgon först :roll:

Fast egentligen ligger det ju mer bakom. Jag behöver känna att han vill också. Jag vet att det inte spelar så stor roll vem som skriver vad. Att det inte är en tävling. Men på något sätt känns det som om jag behöver känna att vi har en relation, även om jag inte driver den. För jag kommer inte i längden att orka driva vår relation. :(


Men det är ju han som måste vara drivande nu? Det är ju honom ni väntar på? Jag förstår absolut om du inte vill bryta så länge han säger att han vill vara med dig, men faktum kvarstår att det är han som måste reda ut sina relationer.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » lör sep 07, 2019 10:10

Idag är jag jättebarnslig och vägrar texta godmorgon först :roll:

Fast egentligen ligger det ju mer bakom. Jag behöver känna att han vill också. Jag vet att det inte spelar så stor roll vem som skriver vad. Att det inte är en tävling. Men på något sätt känns det som om jag behöver känna att vi har en relation, även om jag inte driver den. För jag kommer inte i längden att orka driva vår relation. :(

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av MuuM » tor aug 29, 2019 09:00

Åh. Det är så svårt. Skickar styrka för att du ska kunna stå fast vid dina beslut. Se fler obekväma sanningar. Och till slut landa i ett lyckligt liv. :heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » ons aug 28, 2019 20:23

Efter många timmars samtal (face to face, vilket jag tror var nödvändigt) så har vi nog faktiskt nått en förståelse för hur saker blev som dom blev och hur vi tillsammans lyckades springa in i väggen i det här. Vi har lyssnat, förklarat, försökt hitta knuten och jag känner mig faktiskt närmare honom nu än jag någonsin gjort.

Jag förstår hur han hamnade där han gjorde förra veckan. Jag förstår hur jag bidrog. Han förstår hur fel det blev hur välmenande hans intention än var. Nu har vi satt stopp för den spiralen och försökt att istället hjälpa varandra med dom svårigheter vi upplever i det här.

Vi är överens om att vi vill vara tillsammans. Han vill inte stanna hos sin fru men behöver samla mer kraft att genomföra en skilsmässa. Jag förstår det. jag har ju som sagt befunnit mig där själv, att vilja men inte ha förmågan. Vi har enats om fortsatt fysisk och emotionell trohet mot varandra, och jag har sagt att jag gärna ger honom mer tid om det är det han behöver, men att han måste berätta för mig vad han behöver för jag gissar (tydligen :roll: :oops: ) för jävla dåligt...

Jag har också bestämt mig för att verkligen försöka att inte försöka förstå eller fundera på vad hon göra, om han sårar henne eller hur hon tänker utan istället bara fokusera på att förhålla mig till honom. Jag ska göra mig av med min offerkofta och sluta tycka synd om mig själv och gå och vänta på hans skilsmässa utan istället snurra vidare i vardagen och inte ge honom bördan av att han vet att jag "bara sitter och väntar.

Om vi kommer att ha kontakt i processen, verbalt, fysiskt, textmässigt är upp till honom och vad han känner att han behöver. Det jag har sagt är att jag som minst vill ha tillfällen när vi hörs av där vi kan kolla av att det vi gör fortfarande fungerar för oss båda. Att jag vet att "på fredag hörs vi" och att det inte är någon obestämd dag någon gång i framtiden.

Jag uppskattar verkligen ert stöd tro mig!! Och jag läser, och jag kanske inte alltid håller med, men era perspektiv uppskattas lika mycket oavsett!

:heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av linamh » tis aug 27, 2019 16:44

SCSI skrev:Jag köper hela djälvrespektbiten. Men... Hjärtat vill ha vad hjärtat vill ha.
Jag är själv en sån trög/tjurskallig person som inte KAN släppa nåt förrän jag känner att jag verkligen gjort ALLT. Ett par varv, helst. Så jag utgår från att TS är i nån sån loop oxå. Man trillar ur dem förr eller senare om man inte kommer nånvart, när man är redo att släppa.
:heart:


Jag är också sån. Men man kan låta bli att prata med honom även om man inte kan sluta hoppas. I det här fallet kanske det till och med är det som leder framåt, att visa honom exakt vad som händer när han bryter. Att han inte kan äta kakan och ha den kvar.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av SCSI » tis aug 27, 2019 12:01

Jag köper hela djälvrespektbiten. Men... Hjärtat vill ha vad hjärtat vill ha.
Jag är själv en sån trög/tjurskallig person som inte KAN släppa nåt förrän jag känner att jag verkligen gjort ALLT. Ett par varv, helst. Så jag utgår från att TS är i nån sån loop oxå. Man trillar ur dem förr eller senare om man inte kommer nånvart, när man är redo att släppa.
:heart:

Upp