Besvara • sjalbarn.se

Aktuellt datum och tid: ons jul 24, 2019 00:13

Jag - den andra kvinnan

Besvara


This question is a means of preventing automated form submissions by spambots.
Smilies
:D :) :tumup: :vågen: :( :o :shock: :? 8) :lol: :x :heart: :love: :loving: :P :oops: :cry: :evil: :twisted: :roll: :wink: :| :mrgreen: :Hahaa: :app: :rodna: :mums: :hmm: :whut: :siishah:
Visa fler smilies
BBCode är
[img] är
[flash] är AV
[url] är
Smilies är
Trådhistorik
   

Expandera Trådhistorik: Jag - den andra kvinnan

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » ons jul 17, 2019 13:25

Ja, vad ska jag säga. Inget är väl egentligen ändrat men han förstår att nästa samtal dom har är "det" samtalet, jag tror jag har lyckats få honom att förstå att han behöver prata med någon av sina kompisar. Jag tror att han nu också förstår att han inte kan fortsätta "leka äktenskap" med henne, gå på konserter etc, att han skulle bli vansinnig om jag gjorde det med någon av de män som visar intresse för mig. Väljer han oss så har han också valt bort det. Jag har varit tydlig med att jag inte tänker acceptera att han gör "par"-saker med henne, familjegrejor, visst, jag fattar, men fan inte tu-man-hand-utflykter....

Jag tror inte han klarar att göra det här "före semestern" och jag tror att det mest handlar om att dom har mycket planerat för sitt gemensamma barn och han tror att det blir jobbigt/svårt att genomföra dom sakerna om han erkänt. Så kan det kanske vara. Å andra sidan så tror hon ju att "dom jobbar på sitt äktenskap" och han har bestämt sig för att lämna så. Jag vet inte faktiskt.

Det här är det absolut svåraste jag gjort i hela mitt liv. Men det känns faktiskt som att han tagit ganska stora kliv, mentalt, han pratar om vår framtid, om vår lägenhet osv som att den faktiskt finns, inte som något "så hade det kanske blivit" utan "när vi bor tillsammans".

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av SCSI » ons jul 17, 2019 00:28

Hur går det i semestertider, TS?

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av emelie » ons jul 03, 2019 14:52

Denandrakvinnan skrev:Idag är en jobbig dag. Han skulle kommit till mig idag men istället hade hans fru planerat en utflykt för dem. Så här sitter jag, snopen och bortvald igen. FAN.

Jag sitter verkligen med svarte petter i det här hur jag än gör.

Och jag tänker mycket på hur han kan utsätta mig för det här vecka ut och vecka in när han säger att han älskar mig, när han säger att han bestämt sig, när han säger att han vill och ska skilja sig. varför vill han inte börja vårt liv så fort som möjligt?

Jag vet, ni vet inte heller. Och nej, jag tror faktiskt inte han luras och både vill ha kakan och äta den. Jag tror på riktigt att han har genuin ångest över att svika sin familj och sina "plikter" som försörjare och famijlefar. Han kan helt enkelt inte sätta sina egna behov före sin familjs. Det är ett problem.

Jag hatar det här. Men jag hatar alternativet mer.


Jag bestämde mig. Jag satte upp ett slutdatum för mig själv när han fortfarande efter ett år inte hade lämnat och fortfarande bara lovade men istället för att faktiskt avsluta åkte till Grekland med frun istället.
Ett halvår. Sen var det nog.
När han väl var i Grekland lackade jag dock ur och sa att jag orkar inte mer. Jag väntar inte längre.
Då fick han bråttom. Och innan min tidsfrist gått ut hade de separerat och flyttat isär.

Tidsfristen var dock endast för mig själv. Han fick inte veta. Men när jag väl bestämt mig för att jag ger honom ett halvår till, sen får det vara bra - då kunde jag slappna av, fokusera mer på mig själv och inte gräva ner mig i att han inte klarade av att vara ärlig mot sin officiella partner.

(Nu fem år senare är vi fortfarande ihop, så det har gått bra)

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » ons jul 03, 2019 14:44

Idag är en jobbig dag. Han skulle kommit till mig idag men istället hade hans fru planerat en utflykt för dem. Så här sitter jag, snopen och bortvald igen. FAN.

Jag sitter verkligen med svarte petter i det här hur jag än gör.

Och jag tänker mycket på hur han kan utsätta mig för det här vecka ut och vecka in när han säger att han älskar mig, när han säger att han bestämt sig, när han säger att han vill och ska skilja sig. varför vill han inte börja vårt liv så fort som möjligt?

Jag vet, ni vet inte heller. Och nej, jag tror faktiskt inte han luras och både vill ha kakan och äta den. Jag tror på riktigt att han har genuin ångest över att svika sin familj och sina "plikter" som försörjare och famijlefar. Han kan helt enkelt inte sätta sina egna behov före sin familjs. Det är ett problem.

Jag hatar det här. Men jag hatar alternativet mer.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » mån jun 24, 2019 08:05

Ja du, jag tänker att det finns många anledningar till att vi är otrogna, inte alltid handlar det om att vilja äta kakan och ha den kvar. Alla personer som är otrogna är inte svin. Jag har varit otrogen i tidigare relation(er) det gör mig inte till ett kräk. Jag har också blivit bedragen i tidigare relationer och jag har i dom dels försökt reparera men också dels insett att känslorna inte fanns där.

Den här mannen är inte en person som är otrogen på löpande band så därför har jag ingen som helst rädsla för att han kommer att vara otrogen mot mig i framtiden. Jag kan dock förstå att den tanken finns, särskilt om man själv blivit bedragen och känner sig sviken.

Det sagt så är det självklart så att jag nu börjar bli rejält otålig på att han kommer ur sin situation och han och jag faktiskt kan börja leva tillsammans. Det finns insikter och det finns hinder men vi vill båda leva tillsammans. Det hade nog varit enklare om dom faktiskt varit osams, bråkat om saker osv men två konflikträdda personer i en relation som innehåller absolut ingenting förutom en gemensam ekonomi, ja, då kan jag se att det är svårt att ta det mycket obehagliga steget men vi närmare oss. Det går dock alldeles för långsamt fortfarande och jag har svårt att lägga band på min otålighet och inte bli bitter och bitchig, helt klart.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Den första kvinnan » sön jun 23, 2019 18:42

Han vill både äta kakan och ha den kvar. Vill du verkligen ha en man som går bakom ryggen på sin fru? Jag blev bedragen och skulle aldrig våga lita på en man som gjort så.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av MuuM » lör jun 22, 2019 22:04

:hopmad:
:heart:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av SCSI » lör jun 15, 2019 13:43

Fan.
Kram!

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » lör jun 15, 2019 13:04

Fan vad det här är svårt alltså. :(

Vi sågs i veckan, han sov hos mig för första gången på nästan två månader. Var här i 16 timmar totalt. Det är inte mycket :cry: När han åker hem får han en panikattack (säger han) .

Och jag tänker elaka tankar om att han bara säger det för då kan jag inte "tjata" om att han ska prata med sin fru igen, att han behöver säga som det är (exakt SCSI), att han får lite "andrum". Han vill inte prata om det som hände "bara meddela dig" som han skrev i ett mail. Om han mår så dåligt, varför vill han då inte prata om det? Om det nu verkligen hände?

Och så kommer alla tankar och misstro och tvivel igen.

FAN FAN FAN FAN

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av SCSI » mån jun 10, 2019 14:06

Det är ju inget beslut som kräver konsensus - svårt att jobba på't om den ena inte tycker att det är värt liksom.
:roll:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Denandrakvinnan » mån jun 10, 2019 09:07

Ni är roliga ni :Hahaa:

Faktiskt status är den samma men nu har han i alla fall sagt till sin fru att han inte ser att det finns så mycket att jobba på, att det är för mycket som saknas. Hon ser det inte så. (helt obegripligt, hur kan man tycka att det finns något att rädda om man inte varit intim med sin partner på 2,5 år? om man inte har några planer för sitt framtida liv om man inte fått höra att den andre älskar en på evigheter, snacka om att blunda... ).

tyvärr hade väl jag lite av en emotionell tsunami i helgen (pms, han var på fest med sin fru, mitt jobb är ruskigt struligt, exmaken, ja ni fattar, droppen som skakade jorden) vilket kanske inte helt hjälpte heller, jag går helt bananas och blir bara sur jävla bitterfitta, arg, ledsen, rädd. Ja inte mitt snyggaste jag precis. Men vi har pratat lite idag och jag hoppas han förstår varifrån det kommer och varför det kommer när det kommer. Men lite besviken på mig själv är jag.

Nu hoppas jag att han ganska fort orkar ta nästa steg och berätta för henne att han vill skiljas.

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av MuuM » fre maj 24, 2019 21:47

SCSI skrev:Tar ett stadigt tag i popcornhinken :tumup:

Sitter bredvid!

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av linamh » fre maj 24, 2019 16:53

SCSI skrev:Tar ett stadigt tag i popcornhinken :tumup:


:Hahaa:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av SCSI » fre maj 24, 2019 16:44

Tar ett stadigt tag i popcornhinken :tumup:

Re: Jag - den andra kvinnan

Inlägg av Hemligt » fre maj 24, 2019 14:36

Önskar er lycka till. Var rädd om dig!!

Upp